Del 30 om Värnamo 100 år: Nykterhetsrörelsen – del 1
Nyheter Vi presenterar vår serie om stadens 100 år. Inge Bergström berättar i dag om nykterhetsrörelsen del 1
Denna bild får symbolisera de många hus som kom att representera folkrörelserna. Den visar det första ordenshuset, ”Godtemplarhuset”, som byggdes på en tomt strax söder om nuvarande Viadukten. På bilden syns huset från gårdssidan, det vill säga mot söder. vilken egentligen var dess framsida, eftersom det var här verandan med huvudingången fanns. Vykort stämplat 1903
Folkrörelserna och deras byggnader
Åren runt det förra sekelskiftet brukar betecknas som folkrörelsernas stora tid. Med folkrörelse menar man då i första hand frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
En folkrörelse kan kännetecknas av att den har bildats spontant utan inblandning av myndigheter. Det finns ofta ett visst ideellt inslag. Medlemmarna samlas kring gemensamma intressen och verksamheten bygger på medlemmarnas egna aktiviteter. En annan avsikt är, att man också vill åstadkomma någon slags förändring i den rådande sociala ordningen.
Dessa organisationer samlade på sin tid stora grupper av människor över hela landet. Deras engagemang var mycket betydelsefullt och underlättade såväl det demokratiska genombrottet som den fortsatta samhällsutvecklingen.
Gemensamt för organisationerna var att de tidigt försökte skaffa sig en egen samlingssal, där medlemmarna kunde träffas för att ha sina möten och sammankomster. Dessa lokaler kom att få en mycket stor betydelse, inte bara för den egna organisationen, de blev naturliga mötesplatser också i många andra sammanhang. De hade en viktig roll vid en tidpunkt, då samhället inte var moget för att ta ett sådant ansvar.
Nykterhetsrörelsen.
Rörelsen hade sina rötter i amerikanska idéer redan på 1830-talet. Den växte stort i Sverige för att 40 år senare vara på tillbakagång. Medlemmarna organiserade sig i loger, som fick mer eller mindre symboliska eller karaktäristiska namn.
På 1880-talet fick IOGT-rörelsen fotfäste i Sverige och utvecklades snabbt. Även den hade amerikanska förebilder. Godtemplarrörelsen hade inre problem och klövs på nytt och en grupp bildade NGTO (Nationalgodtemplarorden) 1888.
TO (Templarorden) var ytterligare en utbrytning ur IOGT. Den hade ett något enklare ordensväsen.
De olika grupperingarna hade det gemensamt att de hade en mer eller mindre uttalad kristen prägel. Striden om detta moment var anledningen till ännu en utbrytning. Denna nya grupp tog namnet NOV (Nykterhetsorden Verdandi). Den förklarade sig vara religiöst neutral och kännetecknades av att den ville vara allmänpolitiskt radikal. Logen hade i Värnamo namnet 624 Fram.
Alla dessa organisationer etablerade sig i Värnamo och kom på många sätt att göra starka och betydelsefulla avtryck. De gjorde framförallt ett viktigt arbete när det gällde att förbättra nykterheten i samhället. Dessutom byggde de egna samlingslokaler, vilka kom att gynna ortens föreningar och kulturverksamheten rent allmänt. Många välkända Värnamobor kom att profilera sig i de olika föreningarna.
I ett antal inslag skall vi berätta om några av dessa organisationer. Vi skall försöka beskriva hur de startades, hur de utvecklades och förändrades och vilken betydelse de och deras byggnader hade när Värnamo formades till ett modernt industrisamhälle.
Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.
Adressidan av vykortet ovan. Det är stämplat 1903. Foto: Kindblom