Del 23 om Värnamo 100 år: Jönköpingsvägen del 4

På Jönköpingsvägens östra sida fanns redan på 1800-talet fastigheterna ”Gustavsberg” och ”Broby”. På 1920-talet fick de adresserna Jönköpingsvägen 4-6 respektive Jönköpingsvägen 8–10, men de skulle behålla sina gamla namn långt efter detta.

Tomterna var ganska stora och de var ursprungligen bara delvis bebyggda.

”Broby” påträffas i längderna 1875. Då köpte Carl August Petersson med hustru Johanna och sonen Per Malkolm tomten och flyttade hit. Carl August var knappt 30 år gammal och hade tidigare brukat en gård i Nederby. Per Malkolm var bara 1 år. Det är inte säkert men möjligt att Carl August byggde det första huset.

Ytterligare två söner föddes de närmaste åren, Adil Algot och Carl Johan Hjalmar, alla med efternamnet Petersson. Vid denna tid fanns även andra boende, varför huset antingen byggts till eller hade en nybyggnad gjorts.

Närbild av Werseens

1892 står Per Malkolm som ägare. Han har nu efternamnet Petersson Werséen och tituleras bokhållare. Hans bröder bor kvar i hemmet men har nu efternamnet Fogelberg.

Carl August kom efter inflyttningen att syssla med affärer eller någon form av tillverkning i mindre skala. Vi vet inte inom vilket område.

Malkolm skulle också i unga år få börja med praktiskt arbete och som så många andra hade han en tid anställning på Lundbergs möbelfabrik. Omkring 1901 startade han en speceriaffär som han drev under ett antal år. Han började också några år senare tillverka möbler i en fabrikslokal på tomten och ytterligare några år senare startade han en möbelaffär. Möbeltillverkningen upphörde efter några år men affärsrörelsen utvecklades för att bli en av samhällets största. Under hans tid byggdes affärsfastigheten till i olika omgångar.

Malkolm hade gift sig 1899 med Ida Helena. Året därpå föddes sonen Torsten. En dotter, Märta, föddes 1901. 1904 föddes sonen Yngve och 1907 ännu en son, Moritz.

Redan på 1890-talet engagerade han sig som kommunal förtroendeman, först i lantkommunen och efter inkorporeringen i Värnamo stad. Han blev invald i stadens första stadsfullmäktige 1920. Han lämnade fullmäktige 1938. Han tillhörde också under flera år drätselkammaren.

Under Värnamo stads första år utgjordes dess ledning av en stadsstyrelse. Enligt reglementet skulle styrelsen bestå av en kommunalborgmästare och två kommunalrådmän. Ny styrelse valdes vart fjärde år. Vid valet 1930 utsågs rektor Carl Fredricsson och Malkolm Werséen till ordinarie rådmän. Fredricsson utsågs senare till kommunalborgmästare. Fredricsson avled hastigt i slutet på 1931. Malkolm Werséen förordnades därefter som t.f. kommunalborgmästare, ett uppdrag som han hade till 1934, då nya regler kom att gälla.

Staden hade inte tidigare haft en egen nämndeman. Som dess förste nämndeman valdes 1926 Malk Werséen för en tid av sex år. Han omvaldes senare för ytterligare två perioder. Malkolm Werséen avled 1940. Han var under 1920- och 1930-talet en högt respekterad person och spelade en betydelsefull roll inom kommunalpolitiken. Han var en av de få politiskt valda som hade haft titeln kommunalborgmästare.

Werséens möbelaffär blomstrade under sönerna Torstens och Moritz ledning. De började i firman redan på 1920-talet. 1947 övertogs den av Moritz ensam. Han drev den fram till sin pensionering i början på 1970-talet.

Malkolm Werséen hade två bröder, som båda tog namnet Fogelberg. Hjalmar, som var yngst, flyttade tidigt till Stockholm. Den andre brodern, Algot, kom att stanna i Värnamo och gjorde här avtryck på flera sätt.

Han flyttade hemifrån 1898 och kom tidigt in i möbelindustrin, Året därpå var han anställd på Lundbergs fabrik, Värnamo Stol- & Möbelfabrik. Han är först skriven som packmästare och därefter brevbärare. 1916 återkom han till Jönköpingsvägen, men bosatte sig då med sin familj i fastigheten Gustavsberg, som låg granne med Broby. I familjen fanns nu fyra barn, den yngste sonen hette Åke.

Algot Fogelberg låg bakom de gatunamnsskyltar, som staden i början på 1920-talet hade beslutat att sätta upp. Han lämnade det lägsta anbudet och höll på med dessa leveranser under flera år.

I Gustavsberg, med adressen Jönköpingsvägen 6, startade han på hösten 1926 en speceriaffär.

Där arbetade också hans äldste son. Det var ingen bra affärsidé för redan två år senare fick den läggas ner.

Algot Fogelberg avled 1935. Under flera år arbetade han på olika sätt med frågor som låg inom möbelindustrins område. De sista åren var han resande för flera möbelfabriker i staden.

Algot Fogelberg var en mycket känd person i staden. En anledning till detta kändisskap var bl a att han låg bakom den uppskattade visan om ”Apladalen i Värnamo”. Denna visa skrev han 1898 till en fest som godtemplarorden hade anordnat. Algot var då 21 år och han skrev text och melodi tillsammans med en bagarmästare Arvid Lindström. ”Apladalsvisan” blev känd över hela landet tack vare flera grammofoninspelningar med kända sångare.

Åke Fogelberg var Algots yngste son. Han arbetade under många år hos Werséen men var kanske ännu mer känd som musiker i många olika sammanhang. Han blev en av stadens största musikprofiler. Musikintresset väcktes i unga år och han blev tidigt medlem i olika musikgrupper. Pianot var hans instrument men han var också dirigent för Värnamo Orkesterförening och senare också för Värnamo Manskör. Som flitigt anlitad ackompanjatör i Folkets Park lärde han känna gräddan av landets underhållningsartister. Han spelade i Parken i mer än 30 år. Åke avled 1990, 75 år gammal.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.