Debattar plastpåseskatt

Ibland måste punktskatt få medborgare att tänka och då är plånboken alltid närmast. Plastpåseskatten infördes i maj 2020 efter att Liberalerna drivit frågan i samband med januariavtalet med S, MP och C. Målet med skatten var att minska nedskräpningen i naturen och haven enligt ett EU-direktiv. Även Kristdemokraterna röstade för skatten när det begav sig. Ett drygt år senare hade L backat från skatten och kallade den i stället ”ett misslyckande” i sin budgetmotion. Skatten borde vara riktad mot fossil råvara, enligt L.

Enligt en undersökning som genomfördes av Svenska Miljöemissionsdata på uppdrag av Naturvårdsverket så minskade försäljningen av plastpåsar tydligt efter att skatten infördes. Effekten var 83 procent färre plastpåsar per krona av butiksomsättningen. Köpen av papperskassar ökade i stället markant. Kontraproduktiv säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi, och Lars Eriksson, professor i industridesign på Tekniska Högskolan i Jönköping enligt TT. Jag vill säga att det är ju endast på detta sätt vi kan förändra människors beteende och det är just vad som skett. Att kalla det kontraproduktivt är för mig raka motsatsen. Kan påminna att merparten av engångsplast framställs från fossilt kolväte och fortfarande endast 35 procent återanvänds och gå tillbaka till reproduktion av alla plastförpackningar i världen. Undantag är PET flaskor där cirka 85 procent återvinns. Det mesta hamnar på deponi, förbränns eller hamnar i vattendrag och naturen.

Då nedbrytning i naturen efter lång tid blir mikroplast och hamnar i våra celler efter vandringen uppåt i näringskedjan har vi ännu ingen bild av konsekvenserna av mikroplast för vår hälsa. All fossil plast som produceras till förpackning av engångsändamål bör läggas en punktskatt eller produktionsavgift som skall finansiera återvinning av plast är ett klart bättre förslag ur miljöperspektiv och resursperspektiv tycker vi i Miljöpartiet.

2021 röstade Riksdagen för EU-direktivet om engångsplast med en plan till 2030 där det krävs inblandning av återvunnen plast i allt större mängd inom EU. Bästa återvinningen är att inte använda plast till engångsförpackning utan använda förnyelsebart material som cellulosa eller plast framställt från växtriket där ingen avgift tas ut. Ska vi ställa om krävs morot eller piska för ”money talks” verka gälla fortfarande.