Camilla och Anetté pratade gröna näringar

Inför evenemanget ställde sig LRF Värnamo frågan ”hur ser kommunens politiker på de gröna näringarna?” Riksdagsledamoten Camilla Rinaldo Miller (KD) och oppositionsrådet Anetté Myrvold (S) fick möjlighet att redogöra för sina partiers ståndpunkter i frågan. Först ut var riksdagsledamot Rinaldo Miller (KD).  

– Det pågår en het debatt om kor i samhället så jag tänker att jag inleder med en text som jag tycker säger så mycket. 

”Människor och kor har samlevt i årtusenden. Inte minst här i Skandinavien har kor varit viktiga för att vi ska kunna bo och leva. Även idag fyller kor en betydelsefull roll i vårt samhälle. Kor ger oss viktig näringsrik mat och proteiner genom att vi får mjölk och kött. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen vi behöver få i oss dagligen. Kor är avgörande för den biologiska mångfalden. Betande djur ger öppna och artrika landskap. Kor mår bra i Sverige. Vi har en god djurvälfärd och svenska bönder använder minst antibiotika av alla bönder i hela EU. Kor bidrar till folkförsörjningen genom att äta sådant vi människor inte kan äta. Genom vallodling och naturbete kan mer mark användas till matproduktion än vi skulle kunna utan kor. Kor ger oss naturgödsel som minskar vårt beroende av importerat konstgödsel och naturgas. Kor är med och bidrar till friskare och mer uthålliga jordar genom att vallodling och bete. Forskning från SLU visar att det är gårdar med kor lagrar in mest kol i marken. Svensk mjölkproduktion och svenskt nötkött är bland de mest klimatsmarta i världen. Välj svensk mjölk eller nötkött”.

– Det här är precis så som jag tycker. Alla ni här inne är viktiga. Jag är oerhört tacksam över de lokala producenter som finns och jag är rädd för att sätter man ett pristak på mat så kommer det att påverka era verksamheter. I vår Ica-butik vill vi gärna ha mycket närproducerat och samarbetar med flera lokala producenter, men jag är oroad över vad som händer med de som levererar till oss. Mat måste få kosta pengar, men ni som producerar måste också få betalt för det ni gör. Jag hade ett möte med en organisation där vi diskuterade landets låga självförsörjningsgrad. Ägg, mjöl, socker och rotfrukter är vi duktiga på men vi måste höja självförsörjningsgraden. Kan vi höja den småskaliga produktionen och exportera mer så står vi väl rustade utifall att den dag kommer när gränsen stängs. I ett sådant läge har vi höjt produktionen som gör att vi säkrar vår egen självförsörjning. För att ni ska kunna skala upp er produktion så att vi ökar självförsörjandegraden så måste vi hitta rätt vägar för att öka er export, säger hon. 

Vi har så stora jordbruksmarker i det här landet. Vi borde kunna vara självförsörjande och kunna livnära 10 miljoner människor i relation till den yta och antalet människor vi har om så små länder som Holland och Belgien kan klara av att försörja dubbelt så många människor på en så pass mycket mindre yta, säger en mötesdeltagare.

– Ja, jag håller med dig direkt. För mig är det inte mer miljövänligt att frakta mat över halva jordklotet framför mat som producerats utanför Bredaryd, säger Camilla Rinaldo Miller (KD). 

Sedan var det oppositionsrådet Anetté Myrvolds (S) tur.

– Socialdemokraterna värnar om äganderätten men även om mycket om strandskyddet, där en del förbättringar men även skärpningar och förtydliganden har kommit till. Där handlar det om att det måste vara samma förutsättningar oavsett vart man bor i landet. När man googlar på det här så inser man rätt snabbt att det är inte lika för alla när det gäller strandskyddsfrågan. Sedan är det mycket viktigt att vi fokuserar på närproducerat, oavsett om det handlar om mat, byggnation, eller industri. Det sistnämnda såg vi inte minst under pandemin när lokala industrier ställde om och producerade sjukvårdsmaterial. Men det är även viktigt att vi levererar lokal och närproducerad mat till skola och äldreboende och för det har vi en policy att luta oss emot. När det gäller vad som kan odlas i Sverige så var jag i kontakt med Martina Palm (miljöstrateg på Värnamo kommun) som berättade om lägenhetskomplex i Sverige där man har olika typer av odlingar, såsom fisk- och grönsaksodlingar, i botten på husen. Även i industrilokaler går det att göra sådana här satsningar, det handlar bara om att det ska vara i en tät byggnad, hälsar Martina, säger Anetté Myrvold (S). 

Därefter avhandlades frågan om byggande på jordbruksmark.

Enligt statistik så bygger vi här i Sverige på 1 000 hektar åkermark per år. När LRF Jönköping var här och pratade berättade han att LRF tillsammans med S, MP, L och C dragit fram en ändrad planeringsriktning för att minska byggnationen på åkermark. Är det något som S här i kommunen vill vara med och samverka kring? frågar en mötesdeltagare? 

– Det jag kan säga från Socialdemokraternas sida är att när det gäller byggnation så har vi en prioritetsordning. På den står åkermark längst ner. Det ska mycket till innan vi tycker att det är okej, men vi skulle säkert vara öppna för ett sådant dokument, säger Anetté Myrvold (S). 

– Ett totalt förbud mot att bygga på åkermark skulle ställa till det om exempelvis något barn skulle vilja bygga på din mark. Som politiker vill jag inte bestämma över din mark. Det är en balansgång, men vi ska vara försiktiga med vår åkermark, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).