Brunos krönika: Jesus – Universums kung!

Tavla föreställande Jesus på Olivberget (Oljeberget) i Jerusalem. Konstnären heter Josef August Untersberger (1864-1933). Bild: Pressbild

Jesus – Universums kung!

I miljöhuset är det skitigt som vanligt. Åtskilliga i detta bostadsområde tycks ha en exceptionell talang för att skräpa ner, spilla ut. Lukten härinne i soprummet ligger på en av de lägre nivåerna på sinnesupplevelsernas skala. Fast värre odörer finns förstås på vår jord. Här dväljs i alla fall inga lik och inga ruttnande råttor. Tack och lov!

Jag sorterar samvetsgrant. Brännbart avfall för sig. Så sorterar jag allt annat i de specificerade kärlen för tidningspapper, emballage, ofärgat glas, färgat glas, hårdplastförpackningar, metall, trasiga glödlampor och uttjänta batterier. Ibland brukar jag plocka upp efter en del andra som har en vidunderlig fallenhet för slarv.

Tyvärr kommer en del hyresgäster hit med sånt som inte alls ska slängas här. Möbler. Allt möjligt som egentligen ska fraktas till återvinningsstationen i Sörsjö.

Jag hade aldrig gjort något fynd i detta soprum förrän då jag en dag fick syn på en tavla med JESUS! Vid första anblicken upplevde jag inte det som någon stor konst. Egentligen var det inte alls något i min smak. Jag tänkte: Hantverksmässigt habilt gjord, men konventionellt religiöst motiv, ganska kitschigt!

Något i det billiga, reproducerade oljetrycket fick mig emellertid efter en stunds betraktande att ändra uppfattning. Jag började tycka om den. Mycket!

Det var förstås för Jesus skull.

Der här oljetrycket är det säkert många som har sett, det är sannolikt mångfaldigt reproducerat. Här upphängt i järntråd med enkel ram. Flera år efter upptäckten i soprummet står den lite undanskymd inne i min klädkammare. Den har sina skavanker och trycket har lossnat från ramen.

Men så fin du är, Jesus! Sitter där på en klippa i lugn kontemplativ tillbakadragenhet en kväll – eller om det är natt – på vad som förstås måste föreställa Olivberget (Oljeberget) i Jerusalem.

En vit mycket enkelt gestaltad gloria kring ditt huvud. Dunkelblått ljus. Din mantel lyser också blå. I bakgrunden: Jerusalems hus. Konturer av träd. Några av dem tycker jag ser ut som cypresser. Annars är ju Olivberget känt för – som också namnet indikerar – sin mångfald av olivträd.

Om vi har en öppen blick så kan vi egentligen möta Gud överallt. Och när vi minst av allt förväntar oss det. Men oftast är han för synlig för att ses. Du läste rätt!

Jesus rörde sig inte i de högas boningar. Han var hos folket. Han umgicks med skökor och tjuvar, han kom till de fattiga och sjuka. Han slungade aldrig iväg några domsord över de som av olika skäl hamnat längst ner i samhällshierarkin. Han sa:

”Saliga är de som är fattiga i anden.”

Ja, Jesus var öppen mot dem som var en varnagel i ögat för både de vanliga egenrättfärdiga stenkastarna och männen med makt i templen. Han mötte syndarna mitt i skiten. Han kallade på sitt folk på berg, vid hav, sjöar och i byar, städer.

Så gör han än i dag, fast i andlig gestalt. Till vår hjälp har Gud sänt Den helige ande och oräkneliga tjänsteänglar.

Enligt evangelium föddes Jesus i en krubba i ett enkelt stall. För mig var och ÄR han kungen av Kosmos som red in i Jerusalem på en åsna. En tjänare. Ödmjukheten och kärleken själv – Guds son.

Har du en gång mött Jesus så glömmer du det aldrig. Färgrika tatueringar djupt in i själen är ytterst svårtagbara. Bortom alla illusioner och misslyckanden, allt slitet ytskikt i tillvaron så är han den lysande Stjärnan. Han är verkligare än våra mänskliga föreställningar och vad vi uppfattar som verklighet. Och han kommer aldrig att gå i pension : )

Jesus möter oss i vardagen, i det måndagsgråa och spagettisladdriga. Han kan tiil och med möta oss i ett stinkande soprum på Vråen här i Värnamo.