Brist i kommunikation – fastighetsägare får vite

Tillbyggnaden på ett hus blev dyrare än två husägare hade väntat sig. Bilder: Pixabay/Riksbanken

Tidigare i höstas fick samhällsbyggnadsförvaltningen information om att åtgärder påbörjats innan startbesked lämnats för bygglov i ett ärende. Bygglovet avser om- och tillbyggnad av ett enbostadshus i form av en påbyggnad av en ytterligare våning. Informationen lämnades av fastighetsägaren, tillika byggherren, per telefon. 

Bygglov för åtgärden beviljades vintern 2022. Ett tekniskt samråd hölls senare under våren samma år. Inför det tekniska samrådet kommunicerades till kontrollansvarige att förslag till kontrollplan inte var korrekt utförd och behövde revideras. På samrådet kommunicerades behovet av revidering av kontrollplan igen. En reviderad kontrollplan lämnades inte varpå startbesked utfärdades inte. 

I början på augusti i år ringer en av byggherrarna för att boka platsbesök då de har byggt påbyggnaden och har kommit till det skedet att ett platsbesök ska hållas enligt protokoll från tekniskt samråd. Fastighetsägaren förklarade vilka åtgärder som utförts samt skulle inkomma med bilder. Enligt byggherren hade deras kontrollansvarige meddelat att det gick bra att påbörja byggåtgärderna. 

”Löpande kommunikation via telefon och mejl från det att överträdelsen upptäcktes tills startbesked beviljades i efterhand har hållits för att avhjälpa felet på bästa sätt”, skriver tjänstemän. 

Dagen efter samtalet åkte förvaltningen förbi platsen. Att åtgärderna var påbörjade vid tidpunkten var tydligt och stämde med fastighetsägarens information. Ett tillsynsärende startades därefter separat och någon vecka senare skickades ett brev där fastighetsägarna fick ta del av sanktionsberäkningen, samt ombads inkomma med ett yttrande. De utförda åtgärderna innebar att befintligt tak var rivet, påbyggnad av våning hade utförts och nytt tak samt fasad var utförd. Invändigt var väggar plastade och skulle gipsas igen. Någon vecka senare inkom fastighetsägarna med ett yttrande. I yttrandet angav de att de inte var medvetna att de saknade startbesked och belyste att de inte har begått felet med uppsåt. De hänvisade även till del i protokollet från tekniskt samråd avseende projektets planering där det står att åtgärden är planerad att påbörjas snarast. Byggherrarna önskade få avgiften borttagen eller sänkt till en fjärdedel och startbeskedet beviljades i efterhand.

Samhällsbyggnadsnämnden gör bedömningen att de utförda åtgärderna går inte att bedöma på annat sätt än att åtgärden är påbörjad. 

”Det framgår i bygglovet att inga åtgärder får påbörjas utan startbesked. Dokumentationen visar att det saknats underlag för att utfärda startbesked. Det bedöms inte föreligga några oklarheter i att kontrollplanen ska revideras och inlämnas för att startbesked ska utfärdas. Någon information om att åtgärden skulle få påbörjas utan startbesked har inte lämnats av förvaltningen. Rättelse för åtgärden skulle innebära att riva den uppförda våningen samt återuppbygga det ursprungliga taket. Byggherren har meddelat att de inte kommer utföra rättelse. Att ett startbesked har utfärdats i efterhand är inte att likställa med en rättelse”, skriver nämnden och hänvisar till en dom från 2018 i mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.

Nämnden bedömer att åtgärden är påbörjad innan startbesked och att en sanktionsavgift ska tas ut enligt beräkning. Förvaltningen hade föreslagit ett fullt utberäknat vite på 26 643 kronor, men nämnden beslutade att halvera kostnaderna och landade i att fastighetsägaran påförs ett vite på 13 321 kronor.