Bostadsbidrag avvecklas: ”Snåltänkande”
Nyheter Värnamo kommun erbjuder inte längre kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. – Jag tycker att vi är väldigt snåltänkande just nu, säger Britt-Marie Sellén Nilsson (S).
Värnamo kommun erbjuder inte längre kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning. Bilder: David Alin/Pixabay
Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) är ett ekonomiskt stöd som kan utgå om det finns behov av en större eller mer anpassad bostad utifrån funktionsnedsättningen. Grunden är att individen har skaffat bostaden för att möta de särskilda krav som funktionsnedsättningen ställer och som leder till en högre kostnad för bostaden. Bostadsbidraget är ett frivilligt åtagande från kommunens sida och bidraget är inkomstrelaterat och ansökan måste förnyas varje år.
Inom GGVV-regionen är det bara Värnamo som har det. Vid en webbsökning hittade omsorgsförvaltningen cirka 15 kommuner som erbjuder KBF i Sverige. Bland de kommuner som har KBF varierar reglerna och kriterierna, vissa erbjuder enbart tillägget till de som har beslut om och bor i en bostad med särskild service enligt LSS eller SoL medan vissa vänder sig till alla. Ett problem som finns är att möjligheten att ansöka om KBF marknadsförs inte i Värnamo, vilket har fått till följd att väldigt få i dag nyttjar den möjligheten i kommunen.
Eftersom bidraget är frivilligt för kommunen, att de flesta bostäder i dag är anpassade samt att det finns andra ersättningar som har till avsikt att att skapa ekonomisk trygghet menar omsorgsförvaltningen att bidraget bör avvecklas. Omsorgsnämnden och även kommunstyrelsen ställde sig bakom förvaltningens förslag. På torsdagens kommunfullmäktige avgjordes ärendet.
Jörgen Ståhl (S) yrkade på avslag.
– . Våra handikappade har oftast en ekonomiskt svag ställning i samhället och det kan vara svårt för dem att klara en ökad hyra då och behöver därför ofta ett bidrag för att kunna göra det. Om jag tolkar den här skrivelsen rätt från omsorgsförvaltningen rätt så hänvisar man till att det i dag finns andra förutsättningar att söka bidrag i dag, men de ersättningar de hänvisar till är sådana som alla som har problem med ekonomin kan ta del av. Därför blir det inte riktigt jämförbart med vad en handikappad kan behöva. Som jag ser det så kommer de som har detta bidrag i dag att inte kunna få någon hjälp från annat håll. Beroende på hur stora extrakostnader man har för sin bostad så finns det en överhängande risk att man inte kan ha kvar den bostad man har. Om det är som jag säger så kommer jag att yrka avslag på detta.
Han fick medhåll av Britt-Marie Sellén Nilsson (S).
– Jag tycker att vi är väldigt snåltänkande just nu. Jag förstår att när omsorgsförvaltningen måste vända på varenda sten så börjar man med att kolla på det som inte är lagstadgat. Det här bidraget är inte lagstadgat, men förvaltningen har ju lyckats att vända på sina negativa siffror och går inte längre med underskott. Riktigt bra gjort av dem tycker jag, men nu är vi nere och petar i småsiffror för några som verkligen behöver den hjälpen. I skrivelsen läser jag precis som Jörgen att det finns andra bidrag som man kan söka men de är inte några kommunala bidrag, så kommunen kan ju inte garantera att de här personerna får möjligheten till de här bidraget. De personer som i dag har kommunalt bostadsbidrag har oftast ingen hög inkomst, men de behöver troligtvis en större bostad än vi som inte har deras problem. De har oftast skrymmande hjälpmedel, kanske behöver de assistenter dygnet runt som behöver en plats att sova, vad vet jag, men vi kan nog komma överens om att en person som kan söka detta bidrag behöver mer utrymme än ett barn utan handikapp behöver. Detta bidrag är småpengar i vår kommunala budget, men betyder säkert jättemycket för de som får denna hjälp. Om vi tar bort det här bidraget, kan vi då garantera att personerna får samma summa genom statliga eller regionala bidrag? Jag tror inte det och om vi tar bort det här bidraget så tror jag att man kanske måste flytta till mindre och sämre anpassade lägenheter. Det spelar ingen roll att det inte är så många som söker det här bidraget, för det kunde vi också läsa i pappren, men de som söker behöver det med all säkerhet. Vi pratar om våra invånare som har det riktigt tufft, både med ekonomi och möjlighet till arbete, så låt oss inte vara så snåla på de som har det så här tufft. Det bidraget är i dag mindre än 75 000 kronor per år, det borde vi ha råd med. Tänk med hjärtat nu.
Emma Söderhjelm (C) yrkade bifall.
– Vi tycker det är viktigt att värna alla, alla, medborgare och alla ska ha samma förutsättningar. I det underlag som vi har fått ut så ska det finnas uppemot 421 personer som skulle vara berättigade till det här bidraget. Det är tre personer som söker det. Det har inte funnits någon information på hemsidan om hur man söker det, det här är alltså något man söker om man känner till det. Det har alltså inte varit allmänt tillgängligt för alla, så det är tre personer som har sökt det. Genomsnittsersättningen för de här tre är 2 000 kronor per person. Om tio procent av alla de som har rätt att söka bidraget och hade sökt och fått det så hade det handlat om en miljon. Om alla som hade rätt att söka skulle sökt hade det handlat om tio miljoner. Då är det ganska mycket pengar, så det handlar inte om 72 000 kronor utan om att ska vi ha ett bidrag, så ska det vara lika för alla och då har vi gjort bedömningen i en enig nämnd att vi ska ta bort det här. Det är bakgrunden till det hela.
Jörgen Ståhl (S) begärde ordet på nytt:
– Absolut att det ska vara lika för alla, men det ska också vara lika utifrån förutsättningar. Alla handikappade har inte samma problem och skulle alla söka, det tror jag inte är aktuellt, men det finns säkert fler som skulle få det och då tycker jag att om vi har ett sådant bidrag där vi kan underlätta och hjälpa de här människorna som verkligen behöver hjälp så ska vi göra det, även om det kostar en halv miljon. Det är småpengar i kommunala sammanhang. Om vi kan underlätta livet för de människorna som redan är olyckligt lottade i livet så ska vi göra det, det tycker jag absolut, och det här är så små pengar så att jag tycker att det nästan blir löjligt, säger Ståhl (S) som yrkar på avslag.
Efter en omröstning stod det klart att kommunstyrelsens förslag vunnit, vilket innebär att bostadstillägget tas bort. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverade sig mot beslutet.