Biskopen debatterar barns rätt

Fredrik Modéus. Arkivbild

Julen är barnens högtid. Utifrån förutsättningar ger vi tid, presenter och omtanke åt de som är små. Ur ett kristet perspektiv finns det skäl att ha barnet i centrum. Barnet i krubban är en brännpunkt i den kristna berättelsen.

Snart finns i vårt land särskild anledning att uppmärksamma barnen. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag. Barnkonventionen antogs av FN för trettio år sedan och lyfter fram barns särskilda rättigheter. Att den blir svensk lag ställer krav på makthavare och ger förutsättning för att barnets bästa alltid sätts i första rummet i all offentlig verksamhet.

Ingen har missat att religionsfrihet i vårt land ibland uppfattas som rätten att slippa religion. Under senare tid har vi fått exempel; i Skolverkets förslag till nya kursplaner nämns inte Bibeln trots sin mångtusenåriga påverkan på vårt samhälle, röster i riksdagen vill förbjuda sådan omskärelse av pojkar som inte sker av medicinska skäl, regeringen utreder förslag om förbud av nyetablering av konfessionella friskolor, och så vidare. Allt talar samma språk: låt oss en gång för alla bli kvitt religionen.

Fredrik Modéus. Arkivbild

• Ur barnets perspektiv
När barnkonventionen blir svensk lag måste vi se saken ur ett annat perspektiv: barnets. Ett barns rätt till andlig utveckling måste tas på allvar. Ett barn ska ha redskap för att närma sig livsfrågorna och tid att stanna upp för att lyssna inåt. Barn ska ha tillgång till religiösa urkunder och dess tolkande berättelser. För barn måste skapas utrymme att ge ord åt frågor om skuld, förlåtelse och mening. Barn ska ha möjlighet att hitta sin trosmässiga identitet, en andlig kompassriktning, för att känna framtidstro i vardagen och kunna orientera sig när livet gör ont. Och kanske viktigast; vid barnets sida ska det finnas vuxna som själva är tillräckligt trygga i sin tro, som kan ge vägledning och visa på tolkningsalternativ.

Sådant görs inte i ett livsåskådningsmässigt vakuum. Andlig mognad kräver ramar. Barnets inre processer behöver en vuxengeneration som inte ryggradsmässigt gömmer undan livstolkande berättelser med den naiva utgångspunkten att inget får påverka, att allt ska väljas själv.

• Fem aspekter
Barnkonventionen lyfter fram barnets rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling. De fem aspekterna ska uppfattas som en helhet. En sekulär stat måste i barnkonventionens anda skapa förutsättningar så att frisk andlighet och sund religiositet kan spira överallt i samhällslivet. Som vuxna har vi ansvar för att de religiösa traditionernas livstolkning görs tillgänglig och levande för nästa generation.

Julen är barnens högtid. Om en vecka är det föreskrivet i lag att barn har rätt till andlig utveckling. Samhällets aktörer måste tillsammans med oss föräldrar stödja barnen, både att gå på upptäcktsfärd i trons landskap och hitta sådana svar som håller att leva av och dö med.

Fredrik Modéus
Biskop i Växjö stift