Bildextra: Eleverna fick besöka 1918
Nyheter 101 år tillbaka i tiden. Åttondeklassarna i Värnamo har denna veckan fått vara med om mycket speciell tidsresa.
I pjäsen får man följa begravningen av 8-årige Nils Wahlström som tragiskt omkom 1918 på bruket i Åminne. [1/25]
Mari Bjäre Howerdal, dramapedagog på Kulturskolan. [2/25]
Produkter från förr. [3/25]
Gamla reklamskyltar i Runes handelsbod. [4/25]
Maria Eklind svarade på frågor om handelsboden. [5/25]
Runes handelsbod. [6/25]
Kulturskolan visade pjäsen "Åminne". [7/25]
Bandet. [8/25]
Eleverna från Gröndalsskolan. [9/25]
Begravningsföljet i pjäsen. [10/25]
Fick gjuta i tenn. [11/25]
Här smälts tennet. [12/25]
Eleverna fick lyssna till berättelser om hur livet i Åminne var 1918. [13/25]
Lyssnade på föreläsning om bruket. [14/25]
Populär handelsbod som är över 100 år gammal. [15/25]
Paus i vedhuggningen. [16/25]
Tvättade mattor på gammalt vis. [17/25]
Före tvättmaskinernas tid. [18/25]
Här äts det kolbullar. [19/25]
Prislista från 1918, då det var ransonering i Sverige. [20/25]
Maria Haneskog, kulturarvspedagog berättar att kampen om kvinnlig rösträtt pågick för fullt 1918. [21/25]
Käkade kolbullar. [22/25]
Lagade mat över öppen eld. [23/25]
Lotta Elm och Katrin Mijatovic visade hur man gräddar kolbullar. [24/25]
Lars-Göran Holm med några av eleverna från Gröndalsskolan. [25/25]
En resa som fört eleverna till bruket i Åminne där de fått se och den hårda vägen uppleva hur det var där för 100 år sedan.
Maria Haneskog är kulturarvspedagog. Hon berättar att det är 384 elever totalt som fått inbjudan om att komma ut till bruket i Åminne och uppleva år 1918.
– I år är det åttonde gången som vi bjuder in åttondeklassarna till det här evenemanget, berättar hon.
Lars-Göran Holm är en som engagerat sig i arrangemanget. Han berättar att det finns fem olika ”huvudstationer” där eleverna själva får prova på hur det var att leva i Åminne 1918.
Eleverna får bland annat prova på att tvätta mattor, hugga ved, gjuta och titta på masugnen.
Populäraste stationen var förmodligen tältet där eleverna fick tillverka egna kolbullar. Kolbullar är som fläskpannkakor, minus äggen.
Under ledning av Lotta Elm och Katrin Mijatovic visades hur det hela skulle gå till. Sedan fick eleverna själv grädda kolbullarna över öppen eld. Resultatet hamnade tillsammans med lingonsylten rakt ner i elevernas magar.
Uppe på andra våningen inne på bruket fick eleverna se en teaterföreställning som Kulturskolan visade.
Mari Bjäre Howerdal är dramapedagog på Kulturskolan. Hon berättar om både ljusa delar av pjäsen och om ett mörkt drama som drabbade Åminne den 2 september 1918.
– Disponenten på bruket hade köpt hem en röntgenapparat. Det var enda röntgenapparaten som fanns i trakten. Läkarna vid lasarettet i Värnamo skickade hit patienter som fick röntga sig och komma tillbaka till läkarna med röntgenplåtarna, berättar Mari Bjäre Howerdal.
På den tiden var det inte allmänt känt hur farligt röntgenstrålningar kan vara och i pjäsen visas det bland annat hur skolklasser kommer på studiebesök för att se hur röntgenmaskinen fungerade.
Betydligt mer dramatiskt blir det i pjäsen när de visar då åttaåriga Nils Wahlströms öde. Trots förbud så lekte han inne på bruksområdet. Det hela slutade tragiskt. Pojken fastnade i ett transportband och krossades sedan i en stenkross. I teaterföreställningen visades det hur begravningen gick till på den tiden.
Inne i Runes handelsbod haglade frågorna över Maria Eklind. Hon visade upp en komplett handelsbod, som grundades av Henning Henningsson i Åminne redan 1911. Senare tog sonen Rune Henningsson över butiken och flyttade den till Värnamo. Rune var senare med och öppnade Rörstorpshallen i Värnamo. Eleverna kunde i dag på nära håll se och förundras över gamla tiders reklamskyltar, produkter och gamla automater.
Mest frågor handlade om den gamla och tämligen enorma kassaapparaten och hur den fungerade.
Pst Rune Henningssons far hette Henning Johansson