Bildextra: Efter pandemin – demonstrationståg igen – Azra minns krigets Bosnien

Inte mindre än 300 personer deltog i arrangemanget där huvudmålet som vanligt var Folkets Park. Här talade Azra Muranovic, Thomas Gustavsson, Hanna Mamchur och Diana Laitinen Karlsson.

– Vi valde redan när ryssarna invaderade Ukraina att ha det som en viktig del på 1 maj, Dagen var helt fantastisk, att få komma ut på gator och torg, att få gå i demonstrationståget efter två år med bara digitalt firande, säger oppositionsrådet Azra Muranovic.

Intresset var stort och de 250 hamburgare som man bjöd på i Folkets Park tog snabbt slut och nya fick köpas in.

Hanna Mamchur från Ukraina Nordic Forum var en av talarna. Hon är själv från Ukraina men jobbar numera som tolk i Sverige. Hon talade om det fina stöd som Ukraina fått efter den ryska invasionen den 24 februari.
Hanna har mycket kontakt med hemlandet där hon har familj och vänner. Hon poängterade i sitt tal att Ukraina behöver fortsatt stöd, såväl ekonomiskt som humanitärt och militärt.
Hon berättade om områden där man hittat massgravar, hur barn våldtagits och man har till och med från ryska soldater hittat inspelningar om dessa grymheter.

Diana Laitinen Karlsson är med i riksdagens utrikesutskott och är väldigt engagerad i kriget Ukraina – Ryssland emellan. Hon noterade att Sverige på olika sätt ger sitt stöd.

Regionrådet Thomas Gustafsson gav en bakgrund till demonstrationer i Värnamo. Han gick tillbaka till den första år 1903 då en del arbetare fick sparken av sina arbetsgivare dagen efter 1 maj.
Han poängterade vikten av att organisera sig. Han talade också om sjukhusen och att Värnamo sjukhus kommer att vara kvar och ska utvecklas.

Azra Muranovic talade om samhällsproblemen och hur människor tillsammans kan jobba för att lösa dem. Hon berörde även kriget i Ukraina och de umbäranden som landet går igenom och att det även blir oroligheter världen över på grund av bland annat livsmedelsbrist och energiproblem.

Själv flydde hon med sin familj som femåring kriget i forna Jugoslavien.
Azra växte upp i Bosnien och här satt familjen till och med i koncentrationsläger innan de lyckades fly och lämna kriget för 30 år sedan.
Hon minns massgravar, ruiner, maniskt dödande, hur man brände kyrkor…
– Jag har inte förträngt det. Jag har fått min beskärda del och som statsvetare har jag studerat det mer ingående: Hur det kan bli så här att goda grannar vid ett krig börjar skjuta på varandra, säger Azra.
Hon tror ändå på en framtid även för Ukraina men ett stöd från alla är viktigt.

Text: Per Bunnstad
Foto: Jim Carlsson