Beslut om hyrrektor skapade debatt

Barn- och utbildningsnämndens andre vice ordförande Ardita Berisha Cani (S) läser upp interpellationen. Bild: David Alin

Inför kommunfullmäktige hade barn- och utbildningsnämndens andre vice ordförande Ardita Berisha Cani (S) i sällskap med partikollegorna Sandra Adesund (S) och Mikael Andersson (S) ställt en interpellation till barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson om anlitandet av en hyrrektor på Bors skola. Ardita Berisha Cani (S) tar plats i talarstolen och läser upp interpellationen.

– Det sker betydande besparingar i BUN och har gjort så under en längre tid ändå påstår alliansen att vi har inget besparingskrav utan endast ett krav på att man ska hålla budget.

– Vi hör från skolor att det sparas in på förbrukningsmaterial och det är max två pennor per elev. Indragna böcker ersätts med dåliga kopior, ja nu ska man även dra ner på papper.

– Det drogs dessutom ner elevernas förutsättningar att lyckas i skolan genom att inte få den hjälp och stöd de enligt skollagen har rätt till. Man plockar bort viktiga resurser på skolorna som slår undan benen på både elever och lärares förutsättningar. Närmare tre miljoner 2024 och åtta miljoner ytterligare skall bantas bort på resurser under 2025. Är det här likvärdig skola? Är det här att vara en attraktiv arbetsgivare? Är det här chefers förutsättningar? Vi vet att barn med behov av stöd för att klara skolan har ökat enormt de senaste tio åren.

– Hur prioriterar man då pengar? Är det ekonomiskt ansvarsfullt att anlita en kostsam hyrrektor? Fanns det verkligen inga alternativa lösningar såsom att låta den vikarierande rektorn fortsätta på deltid en termin till, eller att rekrytera någon internt i kommunen bland alla duktiga pedagoger som finns? Eller kanske låna en rektor från någon annan skola? Någon kanske hade varit intresserad av att pröva rollen som skolledare internt inom den befintliga lärarkåren.

– Vidare är det viktigt att en rektor är på plats och finns nära sin personal, speciellt på en skola där det saknat arbetsro under en längre tid. Vi ser att man inte klarar att täcka bristen på NO-lärare och matematiklärare, menar Ardita Berisha Cani (S).

– Därför undrar vi:

1) Vilka överväganden ligger bakom beslutet att anlita en inhyrd rektorstjänst inom barn- och utbildningsnämnden i Bor?

2) Vem/vilka tog detta beslut?

3) Diskuterade man några andra alternativ?

4) Kommer hyrlärare också bli aktuellt där det saknas behöriga lärare?

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson besvarar interpellationen. Bild: David Alin

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Maria Johansson tar plats i talarstolen.

– Tack Socialdemokraterna för interpellationen. Här kommer svaren på er frågor.

1) Det har varit några läsår med byten av rektorer i Bor och försök med nyrekryteringar, där man inte hittat lämplig ny rektor, har gjorts. Tidigare vikarierande rektor aviserade under hösten att han inte kommer fortsätta och verksamhetschef fann inte en hållbar lösning med att låta någon lärare vikariera som rektor under våren 2025. Därför fanns det ett behov av under våren 2025  att ha en rektor med erfarenhet av att leda en högstadieskola, för att med erfarenhet och kunskap ge Bors skola bra förutsättningar under våren och planera/förbereda för läsåret 2025/26. För att lösa det har förvaltningen valt att ta in en rektor från ett bemanningsföretag. Detta för att verksamhetschefen för grundskolan ska kunna göra en nyrekrytering i lugn och ro som ska resultera i en långsiktig lösning.

2) Skolchef och verksamhetschef inom grundskola. Nämnden har hela tiden varit informerad om hur förvaltningen tänkt gå vidare med rekrytering av ny rektor och fått fortlöpande information.

3) Ja, samtal fördes med medarbetare på skolan. Förvaltningen resonerade också om att flytta annan rektor i organisationen, men inget av det gick att lösa.

4) Inte i dagsläget. En ny rektor är nu anställd på Bors skola. Det är en person med lång rektorserfarenhet och börjar sin tjänst till sommaren.

Ardita Berisha Cani (S) tackar för svaret.

– Jag sitter själv i nämnden och kan inte säga att vi har fått till oss informationen i den ordningssföljden du säger. När det har kommit till nämnden så har det kommit när beslut har fattats. Jag kan tänka mig att det ligger i den delegationsordningen för verksamhetschefen att ta de besluten, men jag kan inte säga och påstå att vi som nämnde godtyckligen har tänkt att man tar in en hyrrektor, men det är glädjande att höra att vi får en ny rektor på plats så att vi hoppas på det bästa för Bors skola och att det ska bli stabilt.

Tobias Pettersson (M) tar plats i talarstolen och ställer en fråga till Ardita Berisha Cani (S). Bilder: David Alin

Tobias Pettersson (M) tar plats i talarstolen och ställer en fråga till Ardita Berisha Cani (S).

– Vad lägger du i ordet besparing? Om vi tittar på de ramarna som har tilldelats nämnden de senaste åren så tillförde vi 24 miljoner mellan åren 2023 och 2024 och ytterligare åtta miljoner åren 2024 till 2025. Utöver det så har vi också gett kompensation till nämnderna för inflationen. Av de 53 miljoner som har tillförts så har 20 av dessa tillförts barn- och utbildningsnämnden till följd av kostnadsökningar och liknande.

Ardita Berisha Cani (S) tar plats i talarstolen.

– Besparing för mig är när man år efter år har en budget som inte går ihop. Du får en budget, du ser att den går med underskott och kommunstyrelse och kommunfullmäktige får information om att det inte går runt med den ramen de har. Ni har tillsatt medel, det säger jag inget annat, men det är ändå en ram som vi ska hålla och vi håller inte ramen . För mig innebär det att vi behöver sänka på kvaliteten för att komma ner till den budgeten och för mig är det besparingar och vi besparar på barnen.

Tobias Pettersson (M) begär replik.

– Det är tydligt att vi har olika sätt att definiera just besparing på. För mig handlar en besparing om att vi hade skurit i den ramen som vi tilldelar.  I stället har vi de sista åren tillfört 32 miljoner i ramökning för barn- och utbildningsnämnden samt gett 20 miljoner i kompensation. Det här har vi gjort samtidigt som vi vet att andelen barn i skolan har minskat.

Ardita Berisha Cani (S) replikerar.

– Jag förstår att man har lagt till, det har vi också gjort i vår budget, men fortfarande så går vi och skär ned på verksamheten och skär på behörig personal för att gå runt. Om du inte kallar det besparing så vet jag inte hur du tänker.

Anetté Myrvold (S) tar plats i talarstolen.

– Det är jättespännande att du kallar det vid andra ord, Tobias, för det är inte annat än en ren och skär besparing man gör. Man ställer krav på rektorsområdena att de ska hålla sina budgetar och du vill säga att det inte  är besparingar. Ja, vi har färre elevantal men vi vet också att barn som har behov av att klara sina skolgång har ökat med 300 procent de sista tio åren . Barn- och utbildningsnämnden har inte hållit sin budget, vilket har medfört att du har begärt de ska komma i till i princip varje kommunstyrelsesammanträde. Varenda gång står Johan Grahn och Maria Johansson där och säger att deras förslag är att de ska dra ner på resurser med 2,8 miljoner förra året och åtta miljoner det här året. Att du inte kallar det neddragning är anmärkningsvärt. Kom till verkligheten och kalla det vad det är, annars tycker jag att du kan gå ut i verksamheterna och fråga de som jobbar om det är en nedskärning när de går på knäna.

Tobias Pettersson (M) begär replik.

– Eftersom vi har tillfört 32 miljoner det sista åren så ser inte jag det som besparing utan snarare som pengar för att satsa inom skolan plus ytterligare 20 av 53 miljoner över hela kommunen för att också rädda upp och inte behöva göra nedskärningar i den verksamhten som man bedriver i dag. Om jag heller inte minns fel så hade vi rätt snarlika budgetförslag när det kom till barn- och utbildningsnämnden. Det man tillförde från Socialdemokraterna var i princip mellanmål i skolan.

Anetté Myrvold (S) begär replik.

– Det är en sak att vi har olika åsikter, Tobias, men du behöver inte stå här och ljuga, för vem som helst har tillgång till vårat budgetdokument. Vi satsade väldigt mycket pengar till skolan och det är en av de viktigaste sakerna vi har. Det är våra barn som ska ta över efter oss, Vad ger vi dem för möjligheter att lyckas? Vi har jättemånga elever och vi har nyligen fått presenterats att niorna som går ut i år har sämre betyg än niorna hade förra året. Vad ska kommunstyrelsens ordförande göra då? För tydligen tillskjuter ni pengar varje år, nämnden får en utökad rambudget men eleverna blir inte hjälpta i skolan. Hur ska kommunstyrelsens ordförande lösa detta?

Tobias Pettersson (M) svarar.

– Det är väl en allmän bild att vi har utmaningar inom svenska skola. Det är inget som gör Värnamo kommun unik utan det är en utmaning i skolan generellt. Jag tror inte att det är pengarna som är den avgörande faktorn i skolan, utan vi behöver jobba med flera delar för att säkerställa att barn och unga får det stöd de behöver, att vi lägger resurserna på rätt delar och att eleverna klarar skolan. Jag tror att mycket handlar om att bugga upp ett självförtroende hos barn och unga som gör att de tror på sig själva och därigenom känna att de kan lyckas.

Ardita Berisha Cani (S) tyckte det var kul att debatten får nytt liv: från hyrrektor till frågor om ekonomi.

– Jag sitter och läser 2025 års budgethandlingar. Utifrån de förslag som ni lagt så har vi lagt ytterligare 19 miljoner, för vi ser att den ramen de har inte räcker till. Vi ser att det inte går ihop trots att ni har tillfört medel, för vi tror på våra barn, vi tror på att de ska få det bra och att de ska kunna utvecklas.

Anetté Myrvold (S) tar vid.

– Vi vet ju också att barn- och utbildningsförvaltningen har minskat med 66 årsarbetare och det har vi gjort utan att tumma på kvaliteten i skolan. På vilket sätt, Tobias Pettersson? Någonstans märks det ju. Vi vet att eleverna inte har lika höga betyg för att klara sig in till gymnasiet i år. Samtidigt så har förvaltningen minskat med 66 årsarbetare. Samtidigt så har man ganska höga sjukskrivningstal på barn- och utbildningsförvaltningen. Den här matematiken går inte ihop för mig, men som du sa Tobias att det finns andra sätt att jobba med och att pengar inte är lösningen, då är det dags att sätta i gång det arbetet nu.

Sandra Adesund (S) tar vid.

– Den årskullen som gick ut nu är bland de sämsta som vi har haft betygs- och behörighetsmässigt. Då ska vi också veta att bland de första av den personalen som har gått, som Anetté, pratar om, är resurspedagoger. Det är dem som har varit stödet för de här enskilda eleverna som har gjort att läraren har kunnat jobba mer pedagogiskt.

Jan Cherek (SD) frågar Maria Johansson om Bors skolas resultat. Bild: David Alin

Jan Cherek (SD) ställer en fråga till Maria Johansson.

– Bors skola är den skola som har lägst resultat. Hur ser fördelningen rent ekonomiskt ut mellan Bors skola, Forsheda skola och Gröndalsskolan? Är det så att det är dåliga elever i Bor, är det så att det är ekonomin som spelar roll i Bor och varför har det blivit just i Bor? Beror det på att vi har bytt rektor ex antal gånger i Bors skola?

Maria Johansson besvarar frågan.

– Ekonomin till varje skola utgår från elevpengen, sedan kan man också ansöka om särskilda medel. När det gäller Bors skola så kommer det exempelvis elever från Rydaholm som är ett socioekonomiskt område, där man behöver extra resurser. Det kan vara en anledning till att just Bor ligger lite sämre till. Det är det svaret jag kan ge dig lite så här på uppstuds.

Tobias Pettersson (M) tar plats i talarstolen igen.

– Jag tänker inte stå här och säga att elever är dåliga på något sätt, för det har andra redan gjort. Jag väljer att tro på elever och tror att vi behöver jobba mer med självkänslan och självförtroende i skolan. Jag tror också att det är nyckeln till att ta till sig kunskaper och att lära sig för framtiden. Det är också glädjande, som Maria sa, att vi nu har rekryterat en ny rektor till Bor och vi hoppas att det ska bli bra, för jag tror att det en del av att jobba med självkänsla och självförtroende är att man ska ha bra pedagoger och att vi ska ha bra ledare i våra skolor. För att återkomma till debatten så vill jag avsluta med att säga att i Socialdemokraternas budget så var 14 miljoner av de 19 miljonerna avsatta för mellanmål.