Artiklar i Värnamo.nu kommer som bok till jul

Boken är just nu för slutredigering på tryckeriet.

– Den ska vara klar till julhandeln och blir på cirka 200 sidor, berättar Inge Bergström och Beata Majbrink när vi träffar dem på kansliet hos HSGW, Historiska Sällskapet Gamla Wernamo.

• Stadens 100 år
Det var under Värnamo stads 100-årsjubileum 2020 som Värnamo.nu i samarbete med HSGW presenterade ett stort antal artiklar med berättelser från förr. 

Utgångspunkt var bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Huvudansvarig från HSGW var Inge Bergström och Per Bunnstad redigerade texten i tidningen..

Inge Bergström och Monica Lembke har från HSGW varit huvudansvariga för boken men fler har medverkat på olika sätt.

• Mer om Edla
–  Vi får tillbaka korrekturet inom kort, berättar Inge Bergström.

Det mesta är sig likt från artiklarna i Värnamo.nu men det blir exempelvis avsevärt mer om Edla Carlsson och hennes affär samt en del extra från östra delen av Storgatan som Berlins och Gummifabriken. 

Vi fortsätter vår serie om stadens 100 år  berättar Inge Bergström i dag om bebyggelse kring Sandgatan.

Dessa bilder från åren före och efter 1930 beskriver både början och slutet på Värnamo. Den visar den norra stadsgränsen, som länge låg strax norr om nuvarande Sandgatan.

Sandgatan är den gata som går till Finnvedsvallen. På den norra sidan av denna gata fanns länge endast en husrad, kvarteret fick därför namnet Långa Raden.

• Gick en järnväg
Parallellt med Sandgatan, bakom husen, gick en smalspårig järnväg till Ljusseveka Tegelbruk. På denna järnväg transporterades brukets tegel till en omlastningsplats vid järnvägens lastkaj. Spåret korsade landsvägen till Jönköping ungefär vid stadsgränsen. Det fanns endast skyltar som talade om korsande järnvägstrafik, inga övriga signaler eller bommar. Vagnarna drogs av ett motordrivet lok. Denna järnväg byggdes troligen redan på 1910-talet.

För järnvägsspåret bildades en egen fastighet som fick namnet Hästbanan nr 2. Detta antyder att vagnarna ursprungligen drogs av hästar uppför den långa backen. Järnvägen korsade Lagan, där den var som smalast. Järnvägen följde därefter Lagan på dess östra sida upp till tegelbruket.

• Västhorja
Den dåvarande stadsgränsen gick i ägogränsen mellan Västhorja Norregård och Västhorja Lillegård. Gränsen följde järnvägen ner till Lagan. Lagan var därifrån och söderut gräns. Området norr om stadsgränsen tillhörde landskommunen. Det var inte helt obebyggt, det fanns en hel del bostadshus både utefter Jönköpingsvägen och längre ner mot ån. Längst ner låg ett trädgårdsmästeri och Ljusseveka kvarn. Kvarnen var i drift fram till dess att den nya elektriska kvarnen bredvid Gummifabriken startade 1928. Det gick en separat väg ner till bebyggelsen och kvarnen från Jönköpingsvägen.

Huset till vänster på bilden hade namnet Rosendala. Rosendala var från början namnet på en betydligt större tomt, som sträckte sig omkring 150 m österut. Bostadshuset har en ovanlig historia. Det byggdes ursprungligen av Svenska Medicinalväxtföreningen som bostad åt föreståndaren för föreningens bärtorkeri. Inflyttningen i bostaden skedde 1917.

Mer om Rosendala och Bärtorkeriet vid ett senare tillfälle.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterade 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW – Historiska Sällskapet Gamla Wernamo – ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt var bilder ur det rika arkiv som HSGW har.