Ängsytor med ansvar – för både natur och boendemiljö
Nyheter Boende på Vråen om ängsytor och ansvar. "– Vi har tagit det med kommunala bostadsbolaget som bara svarar att ”djuren också har rätt att leva” oavsett om det är skadedjur". Läs insändaren från Vråen här.
Kommunen (och dess bostadsbolag Finnvedsbostäder) har infört strategin ”Här låter vi gräset växa” för att gynna biologisk mångfald.
Tanken är god, men nuvarande utförande skapar problem nära bostäder: Vi har redan fått problem med möss och fästingar, kvickrot, mördarsniglar med mera vilket ger en ovårdad känsla och begränsad möjlighet att använda uteplatser då boende är oroliga att skadedjur tar sig in i bostaden.
Det finns ingenting i någon miljölag, naturvårdsplan eller kommunal riktlinje som tvingar kommunen att låta gräset växa högt precis vid bostäder.
Faktum är att i de flesta riktlinjer för ”ängsskötsel” står det tvärtom att:
• Ytor nära bostadshus ska hållas kortklippta just för att undvika skadedjur och allergirisker.
• ”Vilda” ytor bör ligga en bit bort från bebyggelse och ha en tydlig klippt kant.
Andra kommuner har visat att det går att genomföra denna strategi på ett sätt som både gynnar naturen och uppskattas av invånarna.
Vaggeryd: Skyltar och tydliga avgränsningar så att ytorna upplevs som medvetna miljöinsatser.
Hagfors: Pilotprojekt med informationsskyltar och artlistor som engagerar allmänheten.
Nässjö: Inventering av växtarter och strategisk placering av ängsytor.
Vännäs: 10 provytor med tydlig märkning och anpassad skötselplan.
Förslag:
Vi föreslår att kommunen:
1. Alltid håller en två meter bred kortklippt zon runt bostäder, gångvägar och lekplatser.
2. Placera ängsytor strategiskt – på öppna, soliga ytor som inte gränsar direkt mot hus.
3. Så in ängsblommor istället för att låta ogräs dominera, för att skapa ett estetiskt värde.
4. Sätta upp skyltar med information om syftet, arterna och skötselplanen.
5. Utföra slåtter i slutet av sommaren (helst i början av augusti) och hålla ytorna korta under vintern.
Motivering:
Med dessa åtgärder kan vi behålla både den biologiska mångfalden och en trivsam boendemiljö utan att skapa oönskade problem för invånarna. Strategin blir då ett medvetet och vackert inslag i vår kommun istället för att upplevas som eftersatt skötsel.
Andra kommuner, som exemplen ovan, visar att det är fullt möjligt att genomföra detta med gott resultat för både natur och människor. Det räcker inte med att sluta klippa och kalla det för biologisk mångfald!
Boenden på Vråen 2,3 och 4.
Privatbild [1/2]
Privatbild [2/2]