Alin: Uddeboleden – Kanon eller kalkon?

I en krönika gör David ett nedslag i ett uppmärksammat trafikprojekt.

”Du har mer pengar än du har vett i hövvet!” En mening som för evigt etsat sig fast i mitt huvud. Orden kommer från Sten-Åke Cederhöks karaktär Albert Karlsson i den hyllade komediserien ”Albert & Herbert”. I avsnittet ”Ja må du leva!” fyller Albert år och sonen Herbert ska bjuda honom på en helkväll. Kvällen inleds på en fiktiv bar. Duon har beställt in varsin drink för totalt 60 kronor när en gentleman iförd rock kommer in i baren och köper en whisky.

– Vet du vad de tar för två drinkar på det här stället? Över 60 spänn. Har du fått din drink ännu, undrar Albert.

– Det gör mig ingenting, jag är stamgäst här, svarar gentlemannen.

– Då har du mer pengar än du har vett i hövvet! svarar Albert.

Den där meningen etsade sig snabbt hos mig och jag använder den flitigt själv i min vardag. Vad har då den här meningen med trafik att göra?

Ritning över projekt Uddebovägen.

Jo, i min roll som kommun- och allmänreporter på Värnamo.nu så handlar mitt arbete om att berätta om och granska Värnamo kommuns arbete för kommuninvånarna. I veckan klubbade kommunfullmäktige igenom teknik- och fritidsnämnden i uppdrag med samhällsbyggnadsnämnden väver samman trafikprojekten Pumpareleden, Uddeboleden och viadukten sammanfogas till en och samma utredning.  Ett av dessa projekt tänker jag i den här krönikan titta lite närmare på: Uddeboleden.

I Värnamo kommuns trafikplan återfinns följande beskrivning om projektet:

Uddebovägen går i dag från Götavägen till Mosslegatan, där trafiken leds vidare via Mosslegatan och Västermogatan till Värnamos centrala delar. Mosslegatan är inte utformad för genomfartstrafik, utan är i grunden en villagata. För att avlasta denna samt skapa planskilda järnvägskorsningar kan Uddebovägen förlängas vid korsningen med Mosslegatan. Vägen skulle kunna runda bostadsområdet och ansluta direkt till Västermogatan via en ny undergång under järnvägen. I förslaget byggs den befintliga järnvägskorsningen om till en planskild korsning. Om detta är en möjlig lösning, med hänsyn till höjdskillnader och kostnader, behöver utredas vidare.

Som ni alla vet vid det här laget så kommer den här trafiklösningen att utredas om den är möjlig att genomföra, men jag bestämde mig för att gå händelserna i förväg och göra en egen utredning av det hela. En vacker eftermiddag tog jag på mig promenadskorna och begav mig till bostadsområdet för att genom kameralinsen bilda mig en uppfattning av hur projektet Uddeboleden kan se ut som färdig produkt, vilket ni ser i nedanstående bildspel:

Efter att ha rekat området uppstår ett flertal dilemman.

1) Korsningen vid Domarringsvägen är belägen på en höjd av 166 meter över havet, visar Lantmäteriets kartor. Järnvägsövergången, cirka 100 meter österut, ligger på en höjd av 161 meter över havet. Där är alltså en höjdskillnad på fem meter på denna korta sträcka. Kommunens tankar är att det ska byggas en planskild korsning vid järnvägsövergången. Vad är då en planskild korsning?

En snabbsökning visar att ”en planskild korsning är en korsning där vägar och/eller järnvägar/spårvägar korsar varandra i skilda plan, det vill säga så att korsande rörelser kan ske samtidigt utan att påverka varandra.” Snabbt översatt så innebär detta alltså en tunnel. Kommunen vill bygga en tunnel under järnvägsövergången för att tågtrafiken och biltrafiken ska flyta på utan påverkan av varandra. För att en tunnel ska vara genomförbar krävs en frihöjd för konstruktionen på minst 1,5 meter under järnvägsspåret. Ska du dessutom möjliggöra för att så många trafikslag som möjligt ska kunna använda tunneln krävs en frihöjd på minst 4,5 meter under själva brofästet. Alltså behöver tunneln gå minst sex meter under järnvägsspåren. Höjden vid Domarringsvägen förblir oförändrad, 166 meter, medans vägbanan i tunneln ligger på en höjd på runt 155 meter över havet. Vi pratar alltså om en fallhöjd på minst elva meter på en körsträcka på 100 meter. För att sätta in det här i ett perspektiv så hade, ”Radar”, Gröna Lunds första berg- och dalbana, samma fallhöjd. Snacka om berg- och dalbanetur, för er som vill ha lite billigt fredagsnöje!

2) Byggande inom väg- och järnväg kräver tillstånd från Trafikverket men även ofta tillstånd från länsstyrelsen för anläggningar som kan påverka trafiksäkerheten. Hur skulle Trafikverket och länsstyrelsen tänka angående ett sådant här bygge? Är det verkligen genomförbart? Av erfarenhet så innebär det ju också att genom åtminstone Trafikverkets inblandning i projektet så är en sådan här investering inte aktuell under de kommande fem åren i alla fall. Av erfarenhet från viadukten så innebär detta att Trafikverket har rådighet över frågan eftersom det handlar om en åtgärd inom spårområdet, men att det är skattebetalarna som får betala notan.

3) Ringleden är tänkt att fortsätta rakt ner från järnvägsövergången ut på ett gärde mellan bostadsområdena på Bragegatan och Buregatan. Kommunen tänker sig Uddeboleden som ett sätt att avlasta trafiken från de boende på Mosslegatan. Hur reagerar de boende på Bragegatan och Buregatan om de skulle få Värnamos nya ringled mellan husen?

4) Vid gärdets slut är tanken att Uddeboleden svänger vänster in mot Värnamo. Vid platsen där svängen är tänkt att placeras finns jordbruksmark. Värnamo kommun är tydlig att jordbruksmark enbart får tas i anspråk av samhällsviktiga funktioner. Är en ringled en samhällsviktig funktion och går det att likställa en trafikled med ett polishus?

5) Kanten på den tilltänkta sträckan är gammal sjöbotten, där gamla Vidöstern en gång i tiden gick. Är det tekniskt genomförbart att bygga en ringled på platsen? Känslan man får är att det kommer att krävas ofantliga resurser och tekniska insatser enbart för att få vägen körduglig.

6) Ringledens innersida mot väster hamnar i närheten av baksidan på ett flertal fastigheter längsmed Odengatan. Kommer villaägarna att vilja bo kvar i fastigheterna om de har en ringled precis runt husknuten? Här lär krävas insatser, exempelvis bullerskydd, för att de ska påverkas så lite som möjligt av trafiken.

7) Kommunen ser en möjlighet i att bygga en ny undergång under järnvägen för att knyta samman Uddebovägen med Västermogatan. Lantmäteriets kartor visar att järnvägsspåret ligger 150 meter över havet. Lagan har en grundhöjd på 144 meter över havet. Om vi lägger till tidigare resonemang om bygget av en planskild korsning även här, så skulle det innebära att vägbanans höjd som bäst skulle landa på 144 meter över havet…precis som Lagan. Är det verkligen försvarbart att bygga en järnvägstunnel som i så fall får en lägre höjd än Lagan utifrån ett översvämningsperspektiv?

Sammanfattningsvis: Precis som ni så ser jag fram emot vad kommunens utredning om Uddeboleden resulterar i, men är det något jag står för så är det att kommunens skattemedel ska användas så förnuftigt som möjligt.

Detta är gratis, tack för mig!