414 nya laddbara bilar i Värnamo – allt fler laddplatser krävs

Antalet elbilar och laddhybrider i Värnamo kommun växer i snabbt takt. Den växande flottan av laddningsbara bilar gör att behovet av publika laddstolpar ökar. Bild: Pressbild

Under år 2021 ökade antalet laddbara bilar med 68 procent i Värnamo, från 613 till 1 027 fordon. I slutet av januari fanns 1 055 elbilar och laddhybrider i kommunen. 

Försäljningen av elbilar och laddhybrider tog fart rejält under förra året över i stort sett hela landet. I Värnamo var 40 procent av alla nya bilar laddbara under det fjärde kvartalet. I hela landet toppade andelen laddbara på 54 procent under samma period.

När antalet laddbara bilar ökar snabbt får laddinfrastrukturen allt svårare att hänga med. I hela Sverige ökade antalet elbilar och laddhybrider med 65 procent, medan det bara tillkom 20 procent fler publika laddplatser. Över tid är den här utvecklingen ännu tydligare.

I Värnamo saknar vi tyvärr tillförlitlig historisk data över antalet publika laddplatser (läs mer om det i den här artikeln). Det närmaste en officiell statistik vi kommer är siffror som publiceras av elkraftsbranschens intresseorganisation Power Circle, som i sin tur bygger på den nordiska databasen Nobil. Men när vi har jämfört Nobil med sajterna Chargefinder och Uppladdning.nu ser vi att det saknas en betydande del laddplatser i Värnamo kommun. Det här gör det svårt att säga någonting om utvecklingen över tid i Värnamo.

– Historiskt sett har vi varit tidigt ute med att bygga bra laddinfrastruktur i Sverige, men nu börjar vi ha svårt att hänga med. Det finns allt färre laddstolpar per elbil. Det är inget gott betyg. Ambitionerna att bygga ut finns där, men det finns administrativa hinder i vägen, säger Mazdak Haghanipour som är teknisk specialist på Bil Sweden.

Vilka är hindren?

– Både markägare och elnätsbolag behöver vara mer alerta, att få till avtal kan fördröja utbyggnaden med ett till två år. Kommuner kan ta en roll i att visa var man kan bygga laddinfrastruktur. Stockholm är ett bra exempel där man varit tydliga, säger Johanna Barr och tillägger att Nätbolagen behöver förenkla och effektivisera anslutningsprocesserna. Och det hade varit fantastiskt om det i framtiden kunde finnas kartor som visar var det finns effekt för att bygga ut laddinfrastruktur.

– Det är också bygglovsprocesserna som tar lång tid och som kan se väldigt olika ut i olika delar av landet. Det andra marken. Markägarna ser potentialen och höjer priserna, samtidigt som det kan vara svårt att omvandla jordbruksmark till industrimark. Och det tredje är ledtiderna hos elnätsbolagen. Det kan ta väldigt lång tid att få svar på en kapacitetsförfrågan hos ett elnätsbolag.

Har högre laddkapacitet än EU-rekommendationen

Hur många publika laddplatser behöver då en kommun som Värnamo? Ett väldigt enkelt mått är att räkna antalet bilar per laddstolpe. Ett riktmärke, som figurerat, är att det bör finnas max tio fordon per laddplats.

I Värnamo är den siffran 14 – en indikation om att det kunde finnas fler laddplatser i kommunen. Följande bild visar läget kommun för kommun i Jönköpings län. Ju lägre värde, desto bättre.

Men det här sättet att räkna gör varken skillnad på snabb- och normalladdning eller elbilar och laddhybrider. I det utkast till EU-direktiva om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen introduceras därför ett annat sätt att räkna. Direktivet föreslår en riktlinje där varje medlemsland ska tillhandahålla en publik laddkapacitet på minst 1 kW per elbil och 0,66 kW per laddhybrid.

Om vi applicerar de här siffrorna på Värnamo kommun landar vi i att det borde finnas en samlad laddkapacitet på 818 kW (baserat på 423 elbilar och 598 laddhybrider). Summerar vi effekten för alla publika laddplatser som listas på sajten Chargefinder i kommunen kommer vi upp i 4 835 kilowatt. Alltså bättre än EU-rekommendationen.

Även risk för överetablering

Nu är det värt att poängtera att EU-rekommendationen är tänkt att appliceras på riks- snarare än lokal nivå. Verkligheten är också mer komplex än övergripande nyckeltal kan antyda.

Effektmåttet tar inte beaktande var laddplatserna är placerade (i teorin kan alla ligga på samma plats). Det finns också stora lokala variationer i behov. Elbilarna tenderar vara koncentrerade till välbärgade områden, samtidigt som det fortfarande finns många vita fläckar på kartan.

Power Circle flaggar i sitt remissvar till EU-direktivet att det finns en risk för överutbyggnad av den publika laddinfrastrukturen om man stirrar sig blind på enskilda nyckeltal då en stor del av laddningen kommer ske i hemmet.

Trafikverket kritiserar också att de kapacitetsmål som EU föreslår och hävdar att de kan vara för högt satta i en svensk kontext där framför allt laddhybrider i högre utsträckning laddas hemma än EU räknat med. “Beroende på de nationella, regionala och lokala förutsättningarna är det troligt att behovet på publik laddinfrastruktur kommer variera över Europa”.

Långsamma tillståndsprocesser oroar

Så vilket betyg ska man ge laddinfrastrukturen för eldrivna bilar i Sverige i dag? Newsworthy har ställt frågan till en rad experter.

– Fram till väldigt nyligen bra, men då det kommit in så många nya bilar har vi allt svårare att mäta det. Utmaningen är att ha rätt laddinfrastruktur på rätt ställe för att undvika att det uppstår köer, säger Anders Lewald som är senior rådgivare på Energimyndigheten som har det samordnande ansvaret för utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige.

Är du lugn eller oroad inför framtiden? Har vi läget under kontroll?

– I Norge, som kommit längre än oss, har man bara gjort mindre hjälpinsatser, till exempel genom att installera de första laddplatserna i en kommun, men annars inte satt så väldigt mycket pengar på laddinfrastruktur. Men min bild är att det gått bra ändå. Marknaden har klarat det.

Johanna Barr är vice vd och expert på elsystem på Power Circle, som är elkraftbranschens intresseorganisation:

– Jämfört med Europa ligger den bra till. Men utvecklingen går jättesnabbt. Andelen elbilar ökar kraftigt. Takten i utbyggnaden den kommer behöva öka avsevärt.

Görs det tillräckligt?

– Kommuner och markägare behöver vara mer alerta. Tillståndsprocesserna är ofta väldigt sega. Kommuner måste gå ut och visa var man kan bygga laddinfrastruktur. Stockholm är ett bra exempel där man varit tydliga.

– Det hade varit fantastiskt om alla kommuner kunde ta fram kapacitetskartor för att visa var det finns effekt för att bygga ut laddinfrastruktur.

– Både markägare och elnätsbolag behöver vara mer alerta, att få till avtal kan fördröja utbyggnaden med ett till två år. Kommuner kan ta en roll i att visa var man kan bygga laddinfrastruktur. Stockholm är ett bra exempel där man varit tydliga.

– Nätbolagen behöver förenkla och effektivisera anslutningsprocesserna. Och det hade varit fantastiskt om det i framtiden kunde finnas kartor som visar var det finns effekt för att bygga ut laddinfrastruktur.

Källa: Pressmeddelande från Newsworthy