Statistik: Äldre kvinnor tryggast i kollektivtrafiken
Statistik Sex av tio känner sig trygga med att resa i kollektivtrafiken. De som känner sig tryggast är äldre kvinnor och folk i mindre städer. De som känner sig otryggast är de som faktiskt inte reser med kollektivtrafik utan väljer bilen i stället. Det visar rapporten Tema Trygghet med statistik från Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafiks resvane- och attitydundersökning.
– I den här rapporten vill vi gärna lyfta resultatet kring de personer som känner sig trygga när de reser med kollektivtrafik, inte bara vad som får folk att känna sig otrygga. Det är lika viktigt att förstå vad som skapar trygghet som att förstå vem och varför man är otrygg. En faktor som påverkar resultatet är att de som svarat att de regelbundet reser med kollektivtrafiken känner sig tryggare än de som brukar ta bilen. Bilisterna kanske skulle bli positivt överraskade om de provade att åka med kollektivtrafiken, konstaterar Mattias Andersson, projektledare för Kollektivtrafikbarometern, Svensk Kollektivtrafik.
Några frågor och svar ur rapporten:
Har pandemin påverkat tryggheten i kollektivtrafiken?
Ja absolut. Under pandemin har tryggheten upplevts lägre än innan pandemin och 47% av de otrygga anger oro att smittas i kollektivtrafiken som en anledning till sin bristande trygghet. Mellan pandemins vågor har vi dock sett hur oron avtagit så denna påverkan kommer att minska och återgå till ett mer normalläge.
Vilken grupp är mest trygg?
Tryggheten generellt med kollektivtrafiken är som högst bland äldre kvinnor och de som är bosatta i mindre städer/tätorter, i de tre nordligaste länen samt Värmland, men det är många faktorer som påverkar. Kollektivtrafikresenärer är generellt tryggare än de som sällan reser kollektivt – bilisterna.
Vad skapar mest otrygghet?
Varken pandemin eller oro för stökiga personer och att utsattas för brott är den enskilt största faktorn. Istället är det risken för förseningar som majoriteten av de otrygga anger (53%) . Det är framför allt på de platser där det är färre och längre mellan avgångarna och störningsinformationen brister som denna otrygghet uppstår.
Varierar tryggheten under resekedjan?
Ja, tryggheten är högre på hållplatsen/stationer och på väg till hållplatsen/stationen än ombord. Det är olika aspekter som påverkar. Oro att smittas har varit högst ombord, risk för förseningar är kopplat till väntan på stationen/hållplatsen, men även på vägen hemifrån. Oro att utsättas för brott och bråkiga/stökiga personer är främst kopplat till stationer/hållplatser.
Påverkar otryggheten resandet?
Det är främst nöjdheten som påverkas av att personer upplever otrygghet, där finns ett tydligt samband. De personer som upplever otrygghet tycker inte heller att kollektivtrafiken är prisvärd. Däremot är sambandet mellan resefrekvens i kollektivtrafiken och trygghet lågt, men som starkast hos äldre män.
Källa: Pressmeddelande från Svensk Kollektivtrafik