Ny studie om elevers kunskaper bekräftar positivt trendbrott

– Resultaten i TIMSS 2019 visar att svenska elevers kunskaper stabiliserat sig på en bättre nivå än 2011 när resultaten låg som lägst. Det överensstämmer och bekräftar den utveckling av svenska elevers kunskapsresultat vi sett i andra internationella studier, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Över genomsnittet i naturvetenskap men under i matematik

De svenska resultaten jämförs med de övriga EU- och OECD-länderna som deltar i studien. I naturvetenskap presterar svenska elever på en högre nivå än genomsnittet för de deltagande EU- och OECD-länderna i både årskurs 4 och 8. När det gäller matematik presterar svenska elever i stället under motsvarande EU- och OECD-genomsnitt i de båda årskurserna.

Sveriges poäng i TIMSS 2019, 2015 och 2011

*Poängskillnaderna i tabellen mellan åren är inte alltid statistiskt signifikanta. De resultat som skiljer sig signifikant från resultaten för 2019 är markerade med en stjärna i tabellen.

Likt Sverige, ligger Finland kvar på samma nivå som när mätningen genomfördes förra gången 2015. Norge har försämrat sina resultat i både matematik och naturvetenskap i årskurs 8 och Danmark har försämrat sina resultat i matematik i årskurs 4. Inget nordiskt land har förbättrat sina resultat sedan 2015.

Ökade skillnader i resultat mellan elevgrupper

TIMSS 2019 visar att den totala spridningen i elevers resultat har ökat jämfört med 2015, det vill säga skillnaden i resultat mellan hög- och lågpresterande elever har ökat. I matematik har andelen elever som presterar på den högsta kunskapsnivån ökat i båda årskurserna. I naturvetenskap har andelen elever ökat både på den högsta och den lägsta kunskapsnivån i årskurs 8.

Studien visar också att det finns ett starkt samband mellan elevers resultat och de resurser eleverna har med sig hemifrån. Det handlar bland annat om föräldrarnas utbildningsnivå, antal böcker i hemmet och tillgången till ett eget rum. Elever med en högre grad av hemresurser presterar i genomsnitt bättre än elever med en lägre grad. Skillnaderna i resultat mellan elever med olika grad av hemresurser har ökat sedan TIMSS 2011.

– Den bristande likvärdigheten i svensk skola visar sig också i TIMSS 2019. Skillnaderna mellan olika elevgrupper är fortsatt stor och utmaningen att kompensera för elevers olika förutsättningar kvarstår. En mer likvärdig skola kräver ett fortsatt fokus på kvalitetshöjande satsningar, en anpassad resursfördelning och att åtgärder vidtas för att komma tillrätta med skolsegregationen och skolors mycket olika förutsättningar, säger Peter Fredriksson.

Mer om TIMSS

TIMSS är en förkortning av Trends in International Mathematics and Science Study. TIMSS genomförs vart fjärde år och mäter kunskaperna i matematik och naturvetenskap hos elever i årskurs 4 och 8.

TIMSS är en av de största internationella kunskapsmätningarna, totalt deltog 580 000 elever i TIMSS 2019 från 64 länder eller regioner i årskurs 4 och 46 länder eller regioner i årskurs 8.

I Sverige deltog cirka 4 000 elever från 145 skolor i årskurs 4, och cirka 4 000 elever från 150 skolor i årskurs 8 i TIMSS 2019. Andelen svenska elever som exkluderats på grund av otillräckliga språkkunskaper eller funktionsnedsättning uppgick till 5,4 procent i årskurs 4 och 6,3 procent i årskurs 8. Motsvarande genomsnitt för deltagande EU- och OECD-länder är 4,7 procent för årskurs 4 och 4,6 procent för årskurs 8. Svenska åttondeklassare har deltagit i sex av sju undersökningar sedan starten 1995. Svenska fjärdeklassare har deltagit sedan 2007.  

Källa: Pressmeddelande från Skolverket