Insändare: Demokratin under hot

Demokratin är en komplex och ömtålig struktur, långt ifrån den självklara och stabila ordning som vi ibland tror. I dagens samhälle står demokratin inför flera hot, både från yttre autokratiska regimer och inre krafter som falsk information, historielöshet och polarisering. Dessa faktorer påverkar även stabila demokratier som Sverige och riskerar att underminera dess grundvalar.

Under de senaste årtiondena har vi sett en global nedgång för demokratin, där auktoritära regimer stärkt sitt grepp om makten. I många länder i vår omvärld använder ledare repression och propaganda för att begränsa mänskliga rättigheter och fria val. Autokrater begränsar pressfrihet och censurerar oppositionen, vilket skapar en miljö där grundläggande demokratiska institutioner hotas.

Denna utveckling är dock inte enbart ett fenomen som sker utanför våra gränser. Även inom demokratiska länder ser vi tecken på att auktoritära idéer vinner mark. Dessa krafter utnyttjar splittringar och misstro mot institutioner, vilket långsamt urholkar demokratins fundament. Det är därför viktigt att inse att hotet mot demokratin kan finnas även i länder som Sverige, där politiska ledare och rörelser kan använda samhällets sårbarheter för att underminera demokratin inifrån.

En av de mest oroande tendenserna i dagens värld är spridningen av desinformation och så kallade alternativa sanningar. Sociala medier har revolutionerat vårt sätt att kommunicera och sprida information, men de har också skapat en plattform för lögner och manipulation. När lögner sprids och fakta ifrågasätts, försvagas den demokratiska debatten.

Sociala mediers algoritmer bidrar till att människor stängs in i sina egna ”filterbubblor”, där de bara exponeras för åsikter och information som bekräftar deras egna världsbild. Detta leder till en fragmentering av samhällets gemensamma verklighetsuppfattning. När det inte längre finns en grundläggande överenskommelse om vad som är sant, blir det nästintill omöjligt att föra en meningsfull demokratisk diskussion. Alternativa sanningar urholkar tilliten till både samhällets institutioner och medborgarna emellan, vilket gör demokratin mer sårbar.

En annan allvarlig utveckling som hotar demokratin är vår försvagade förståelse av historien. Historielöshet innebär att vi förlorar perspektivet på hur demokratin vuxit fram och vilka faror den har överlevt. När vi inte längre minns tidigare kamp för demokratiska värden, blir vi mer benägna att ta demokratins institutioner för givna, vilket ökar risken för att dessa institutioner undermineras.

Denna historielöshet förstärks av en växande polarisering i samhället. Polariseringen handlar om att olika grupper ställs mot varandra i en ”vi mot dem”-retorik, där samhällets sammanhållning och solidaritet urholkas. Ofta är det politiska ledare eller intressegrupper som medvetet utnyttjar sociala och ekonomiska klyftor för att främja sin egen agenda. Genom att splittra befolkningen ökar möjligheterna för auktoritära krafter att ta makten, då de kan dra nytta av det kaos och den misstro som polariseringen skapar.

Sociala medier spelar en nyckelroll i den polarisering vi ser idag. Genom sin enorma räckvidd och snabbhet har de blivit kraftfulla verktyg för att påverka den allmänna opinionen. Problemet ligger i hur plattformarnas algoritmer fungerar: de prioriterar innehåll som väcker starka känslor, vilket ofta innebär att polariserande och sensationellt material sprids mer än saklig och balanserad information. Det skapar en miljö där extremism och falska narrativ lättare får fäste.

Populister och demagoger har lärt sig att utnyttja dessa mekanismer för att bygga stöd, ofta genom att exploatera människors rädsla och osäkerhet. Detta leder till en djupare splittring inom samhället och gör det svårare att föra en konstruktiv demokratisk dialog. När sociala medier används för att sprida desinformation och alternativa sanningar utan någon egentlig kontroll, blir den demokratiska processen ännu mer sårbar.

Även i Sverige ser vi hur dessa globala trender påverkar demokratin. Polariseringen i samhället har ökat, vilket syns i den politiska debatten där olika grupper ställs mot varandra. Vi ser också en ökande misstro mot både medier och politiska institutioner, samtidigt som desinformation får större genomslag, särskilt under valrörelser.

Samtidigt utnyttjar vissa politiska krafter i Sverige aktivt denna polarisering för att vinna makt. Genom att skapa ett ”vi och dem”-narrativ, där vissa grupper i samhället pekas ut som hot, försöker dessa krafter främja auktoritära idéer. Detta är en utveckling som vi måste vara vaksamma på, eftersom den kan leda till att Sveriges demokrati försvagas.

Demokratin är inget statiskt system, utan ett resultat av långvarig kamp och ansträngning. Hoten från autokratiska krafter, falska narrativ, historielöshet och polarisering är påtagliga och reella. Sociala medier har blivit en katalysator för dessa negativa tendenser, vilket gör det än mer nödvändigt att vi som samhälle står upp för demokratiska värden, sanning och en gemensam historia.

Om vi inte agerar riskerar vi att se en framtid där demokratin försvagas ytterligare, även i stabila demokratier som Sverige. Det är därför avgörande att vi aktivt försvarar och värnar om de friheter och rättigheter som demokratin ger oss, innan det är för sent.

Kari Parman
Gnosjö