Nyheter

LRF: Halvera regelbördan för Sveriges lantbrukare

Nyheter Bondeprotesterna i Europa har duggat tätt under den senaste månaden. Nu sätter Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) ned foten för Sveriges bönder. – För många och krångliga regler står i vägen för lönsamheten, säger Palle Borgström, förbundsordförande på LRF.

Liksom resten av Europas lantbrukare kämpar Sveriges bönder med en minskad lönsamhet och en allt tyngre regelbörda. Det är kärnan i bondeprotesterna runt om i Europa.

I Sverige förväntas bonden öka produktionen av mat, samtidigt som klimatavtrycket per måltid ska minska. Det är en viktig uppgift men till viss del orealistisk i och med förutsättningarna att driva lantbruk i Sverige.

Ska vi klara av vårt samhällsviktiga uppdrag krävs snabba förändringar som gör verklig skillnad på gårdsnivå. Regeringen måste visa handlingskraft genom att lyfta regelbördan från lantbrukarnas axlar, säger Palle Borgström, förbundsordförande på Lantbrukarnas riksförbund.

Det finns många skäl för regeringen att förenkla företagandet för det svenska jord- och skogsbruket. Utöver ökad produktion och tillväxt kan staten räkna in ökad försörjningstrygghet, fossilfri mat, större biologisk mångfald, en socialt och ekonomiskt hållbar landsbygd, sysselsättning i hela landet och ökade kommunala skatteintäkter.

För många och krångliga regler står i vägen för företagens lönsamhet och utveckling. Regelbördan för Sveriges lantbrukare måste halveras, säger Palle Borgström.

För att  öka lönsamheten i de svenska lantbruksföretagen och producera mer mat med lägre klimatpåverkan, måste den svenska regeringen:

  1. Halvera regelbördan. Lagkraven inom det svenska lantbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. 1996 fanns det 278 lagkrav som berörda lantbruket. 2021 hade den siffran växt till 648. Reglerna är för krångliga och för många. Ibland även motsägelsefulla. Tillsammans utgör regelverket en bromskloss för tillväxt och lönsamhet.
  2. Slopa orimliga regler. Det är inte bara antalet regler som sätter käppar i hjulet för lantbrukets lönsamhet. Utan också vad som regleras och på vilket sätt. Uppfinningsrikedomen inom jordbrukspolitikens är stor. Inte minst i verkstaden för orimliga regler. Ibland till den grad att politiker och tjänstemän ger intrycket av att veta bättre än lantbrukaren själv vad som lämpar sig bäst på just deras gård. Ett exempel är regeln om växtföljd som tillämpas i alla EU:s medlemsländer.
  3. Gör det enkelt att göra rätt. En lantbrukare har att göra med ett 15-tal myndigheter. En bristfällig samordning mellan dessa gör att en och samma lantbrukare kan bli kontrollerad av flera myndigheter för samma. För att göra det enklare att följa regler måste det finnas en väg in i myndighetssverige, inte flera. Även myndigheternas service och information om regelverk måste förbättras.
  4. Ta viltfrågan på allvar. Enligt Viltskadekommissionens utredning kostar viltet minst 18 miljarder kronor varje år. Det är en enorm summa mätt i förlorat livsmedel. Regeringen måste därför skyndsamt presentera det utlovade vildsvinspaketet och minska antalet vargar i Sverige. Man måste även se till att nya riktlinjer om skyddsjakt på varg verkligen skapar tydlighet och förändring. Olika länsstyrelser tolkar idag skyddsjakt olika vilket medför stora regionala skillnader i beslut. Slutligen bör kostnader och skador och förebyggande av skador medför inom lantbruket, fullt ut bekostas av staten.

Källa: Pressmeddelande från LRF

Taggar
LRF

Dela


1 reaktion på LRF: Halvera regelbördan för Sveriges lantbrukare

Kan inte annat än att hålla med, det är extremt mycket regler och olika myndigheter vet inte vad den andra säger. Sämst är nog ändå Jordbruksverket, där får man ju mer frågor än svar när man har med dem att göra. Man får istället ringa länsstyrelsen för att få svar på djurfrågor från dem som gör kontroller och så vidare
Det är olika regler som går i varandra och säger olika saker och olika regler om syftet med djurhållningen är olika. Mår djuren bättre av sämre förhållanden när de ska slaktas tidigare?
Sedan skyller myndigheterna på EU hela tiden. När jag kan prata med kollegor i Tyskland och Spanien som inte har i närheten av våra regler, hur kan det då vara EU:s fel? då borde väl alla i EU har samma regler…

Lämna ett svar