Laga skifte – när ägor slogs ihop och byar sprängdes
Nyheter När Laga skifte genomfördes på 1830-talet moderniserades Sverige, framför allt för bönderna. Ägor slogs ihop och byar splittrades – den som satt på sämsta huset kunde få flytta ut ur bykärnan. I Lantmäteriets kartskatt går det att följa genomförandet av laga skifte i byar genom historiska kartor och förteckningar
Syftet med laga skifte var att förbättra de tidigare jordreformerna storskifte och enskifte så att marken kunde brukas mer effektivt. När andelarna samlades så kunde varje gård producera mer.
Det var ett komplicerat pussel som fick läggas när gårdar, åkertegar och annan mark skulle slås ihop och fördelas i byn. Det samlade värdet av hemmanet före och efter skiftet skulle vara lika.
Det kunde innebära att tomter och byggnader fick flyttas ut till den egna marken, ibland innebar det att bykärnan splittrades.
– Om ingen anmälde sig frivilligt var det den som hade sämst hus och trädgård som fick flytta ut. Om det var svårt att avgöra kunde lotten bestämma vem som fick flytta, säger Lena Norberg, produktvecklare på Lantmäteriet och expert på historiska kartor.
Till skillnad från vid tidigare skiften så räckte det att en enda markägare i byn begärde det för att laga skifte skulle äga rum. En annan skillnad jämfört med tidigare var att utägorna, det vill säga skog och betesmarker, ingick i skiftet.
Reformen gjorde att bönderna kom att bli mindre beroende av varandra än tidigare. Det blev lättare att ta sig till sina egna åkrar och man vågade nu testa nya grödor.
I Lantmäteriets arkiv går det att följa genomförandet av Laga skifte i detalj. Byarnas skiften är noggrant nedtecknade med allt som ingick i varje gård, markerat med så kallade ägofigurer. Det finns också protokoll över vad respektive husägare ville ha, vad man var oense om, och gemensamma utrymmen som till exempel ler- och grustag eller linplatser.
Källa: Lantmäteriet