Svenska gårdar är digitaliserade men datan kan användas bättre

En ökad medvetenhet om att resurserna måste användas på ett långsiktigt hållbart sätt ställer högre krav på vilka produktionsmetoder vi väljer i framtiden. Foto: Mostphotos

Kartläggningar av den digitala tekniken på gårdsnivå visar att det finns en brist på kunskap om hur det går att använda datan, inte minst när det gäller beräkningar av hur lönsamheten kan förbättras. Det visar en ny rapport om den digitaliserade gården.

Digitala hjälpmedel har funnits tillgängliga för jordbruket sedan många år men det är först under de senaste åren som den information som samlats in börjat bli möjlig att analysera och ge beslutsunderlag för den enskilde jordbrukaren.

Produktiviteten kan öka
Genom att använda specifika data från det enskilda företaget kan analyserna göras betydligt mer precisa än vad som varit möjligt tidigare. Jordbrukaren kan öka produktionen samtidigt som mängden insatsvaror minskar, vilket innebär att produktiviteten ökar. Det finns också möjlighet att öka hållbarheten genom att produktionsmedlen kan sättas in mer exakt i tid och i en mer exakt kvantitet. Detta ger också en större samhällsnytta.
– En ökad medvetenhet om att resurserna måste användas på ett långsiktigt hållbart sätt ställer allt högre krav på vilka produktionsmetoder som väljs i framtiden, säger Bengt Johnsson som är utredare.

Samhällets ska stödja digitala lösningar
Rapporten ”Den digitaliserade gården – hur kan samhället bidra?” är en del av Jordbruksverkets arbete med att verka för en smartare livsmedelskedja – digitalt först. Det finns en politisk enighet om att livsmedelsproduktionen i Sverige ska öka, vilket slås fast i den nationella livsmedelsstrategin. Samhället behöver därför stödja en utveckling som går i den riktning som livsmedelsstrategin anger.

För att kunna dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen av jordbruket ger har vi identifierat några viktiga insatser:
• Skapa infrastruktur i form av bredband och andra tekniska lösningar.
• Vara vägvisande och tillgängliggöra data hos statliga myndigheter.
• Bistå med medel för forskning och utveckling samt underlätta för kunskapsspridning i livsmedelskedjan.
• Underlätta investeringar i ny teknik.
• Sätta upp ramar som skyddar den enskilde så att den nya tekniken inte leder till felaktigt nyttjande.

Bengt Johnsson, Enheten för handel och marknad
Anne Hansson, Enheten för stöd och samordning