Tycker till om stambanor

Världen har på olika sätt förändrats i och med pandemin. Vi står plötsligt inför den snabbaste och mest genomgående strukturomvandlingen i modern tid med fokus på att skapa ett mer hållbart samhälle. Här kan utbyggnaden av nya stambanor bli det för Sverige nödvändiga samhällsutvecklingsprojekt som krävs för att bygga framtidens hållbara samhälle, där målet är att bibehålla Sveriges position som välfärdsland.

• Viktigaste satsningen i modern tid
Vi menar att byggandet av nya stambanor mellan Stockholm, Göteborg och Malmö med Jönköping som nod, är Sveriges viktigaste investering i modern tid för att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. För att nå största möjliga nytta för invånare och företag måste dock satsningen i alla delar få den rätta utformningen. Det är därför de första utredningsförslagen som Trafikverket har presenterat är så oroande.

• Större arbetsmarknadsregioner
När de första besluten om att bygga nya stambanor togs var den bärande tanken att låta dessa också vara en drivkraft för hela samhällsbyggnaden och inte minst bostadsbyggandet. Familjer vill kunna bosätta sig så att det finns smidiga och effektiva förbindelser med såväl handel, utbildning, kultur, som arbetsmarknad. Företag vill kunna etablera sig så att de snabbt och effektivt kan nå sina kunder och leverantörer samt få tillgång till den arbetskraft de behöver.

Planerna för hur detta ska kunna genomföras är lyckligtvis redan klara tack vare det grundliga arbete Sverigeförhandlingen gjorde där staten kom överens och skakade hand med de regionala och kommunala företrädarna som har ansvar för den fysiska planeringen. Det här tänket syns bland annat i de delar av systemet som nu står inför byggstart, det vill säga Linköping-Stockholm, Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Vi anser att Sverigeförhandlingen fortfarande gäller för stambanorna i sin helhet. Den ståndpunkten har även starkt stöd från näringslivet i våra län.

• Samhällsnyttan går förlorad i Trafikverkets förslag
Trafikverket bedömer nu att de för att klara investeringsramen måste dra ner på antalet stationsorter, flytta ut stationslägen samt minska antalet bibanor och kopplingspunkter. Det innebär att det finns stor risk för att de nya stambanornas möjliga samhällsnytta till stora delar går förlorad. Planerat bostadsbyggande blir inte av och arbetsmarknadsförstoringen där storstad, stad och landsbygd skulle knytas ihop uteblir också. Vi konstaterar att ramen för de nya stambanorna är för snäv. Efter att vi fört fram dessa synpunkter till Trafikverket har de presenterat ytterligare ett utredningsalternativ. Det är bra att Trafikverket har gjort ett nytt försök, men det finns fortfarande uppenbara brister i förslaget.

Många frågor lämnas obesvarade och det går heller inte att värdera de prioriteringar Trafikverket har gjort, eftersom inga siffror för kostnader eller besparingar är redovisade. Vi vill understryka hur viktigt det är med bra stationslägen och en stark samhällsplanering för att få ut den fulla samhällsnyttan ur satsningen. Det är också detta som står på spel när nu Trafikverket aviserar att de känner sig tvungna att lämna Sverigeförhandlingens utformning och att ompröva den avseende både antalet stationer och stationslägen.

• Snabba effekter möjliga
Utbyggnaden av nya stambanor kommer pågå under lång tid. Effekterna i samhället kommer dock skapas mycket snabbt, genom de stora åtaganden kring samhällsbyggnad som gjorts på regional och kommunal nivå. Stora byggprojekt står i dag och väntar på regeringens besked för att kunna sätta spaden i marken.

Även om kostnaden för bygget av själva stambanorna kan tyckas hög, kan vi räkna med att investeringarna i bostäder blir långt högre som en direkt positiv injektion i svensk ekonomi så snart besluten om utbyggnaden är fattade. En förutsättning för att få till stånd dessa samhällsekonomiska effekter är ett mycket nära samarbete mellan staten och kommunerna, så att utbyggnaden av infrastruktur och samhällsplanering går hand i hand. På det sättet kan vi också säkerställa en snabb byggstart av järnvägsavsnitt i de delar där den fysiska planeringen kommit längst, så att banorna kan öppna för trafik så snart som möjligt.

Mia Frisk (KD), ordförande regionstyrelsen Region Jönköpings län

Kaisa Karro (S), ordförande regionstyrelsen Region Östergötland

Johnny Magnusson (M), ordförande regionstyrelsen Västra Götalandsregionen

Carl Johan Sonesson (M), ordförande regionstyrelsen Region Skåne