Kommunernas planering hotar natur och klimat

Skogen är en av våra bästa bundsförvanter när det gäller att bekämpa klimatkrisen. Därför har frågan om hur vi hanterar och förvaltar våra skogar blivit allt viktigare. Sveriges skogar är inte längre bara en fråga för Sverige utan för hela Europa. Förutom att vara kolsänka är skogen livsmiljö för många olika arter och därmed mycket viktig i vår tid när så många arter hotas av utrotning.

Därför är det med förundran och förskräckelse vi ser hur kommuner köper upp och totalavverkar skogar i utkanten av tätorterna i syfte att ge plats för nya verksamhetsområden såsom logistikcentra, handelsområden och andra verksamheter. Skogen och dess ekosystem blir helt ödelagda.

Vi har förstått att kommuner köper upp mark och avverkar innan man har någon intressent för området ifråga. Viktig skogsmark riskerar att avverkas helt i onödan

Skogsägare har en skogsvårdslag att förhålla sig till där generell naturvårdshänsyn skall tas vid avverkning av skog. Det handlar om att spara kantzoner, skapa spridningskorridorer, spara kontinuitetsträd, lämna död ved med mera.

Regioner och kommuner har med sitt skogsinnehav ett särskilt ansvar att vara en förebild. Idag går vinst och företagens intresse och möjlighet att etablera sig i Jönköpings län före naturvärden, biologisk mångfald samt markägarnas rätt till sina gårdar. Dessa hänsyn ser vi allt för lite av när kommuner totalavverkar skogsmark för att ge plats för nya verksamhetsområden.

Denna verksamhet väcker en hel del frågor.

1. Vilken framtid är det regioner och kommuner bygger för?
Visst är det viktigt att möjliggöra ytor för arbetsplatser, bostads- och handelsområden. Men vi lever i ett klimatnödläge där skogsskövling och långväga transporter behöver minimeras, och där vi inte längre kan använda dyrbar skogsråvara till kartong och kortsiktiga pappersprodukter.
Vår planet har inte oändliga resurser. I Sverige har vi idag en livsstil som förbrukar resurser som om det fanns 4,2 jordklot att tillgå.

2. Om det ändå ska byggas, var finns de kreativa landskapsarkitekterna och arkitekterna?

Innan en verksamhet kan etableras görs ett antal undersökningar som ger underlag för en detaljplan för kommande nybyggnad, där förvisso också vatten, natur- och miljöfrågor finns med.
Men varför ser vi inte att mer naturhänsyn tas?

Varför påtvingas vi dessa oerhört trista etableringar som växer upp längs vägarna i utkanten av våra tätorter?

Varför ser vi stora betonglådor med stora asfaltsytor runt sig och i bästa fall endast några enstaka träd sparade!

Bygg så att husen harmoniserar och smälter in i naturen och omgivningarna. Se till att cykelvägar och kollektivtrafik är på plats innan verksamheter startas. Minimera hårdgjorda ytor till förmån för gröna oaser som möjliggör biologisk mångfald där flora och fauna kan trivas. På köpet får vi en miljö där anställda mår bra och som blir välkomnande för besökare.

Kräv klimatsmarta byggen med återbrukbara hållbara byggnadsmaterial och inredningar. Verka för att energiförsörjningen bli så lokal och klimatsmart som möjligt via solceller och småskaliga vindkraftverk. Minimera vattenåtgång med system för gråvatten och dagvatten som kan används till spolning och bevattning m.m.

Människans storskaliga verksamheter har undan för undan trängt ut naturen och framför allt den vilda naturen. Nu måste naturen inbjudas att komma tillbaka. Det handlar om viktigare frågor än bekvämlighet och kortsiktiga vinster. Det handlar om att samexistera och hushålla med vårt enda jordklots begränsade resurser. Det är en ödesfråga för vår framtid.

Anna-Karin Ramnemo, Ella Mohlin och Eva Wallström
Skogsnätverket Naturskyddsföreningen Jönköpings län
Länsförbundet Naturskyddsföreningen Jönköpings län