Debatt

Återinför tjänstemannaansvaret – en nödvändighet för rättssäkerheten

Debatt "Ett fungerande tjänstemannaansvar är avgörande för att upprätthålla rättssäkerheten i den offentliga förvaltningen. Det handlar inte bara om att bestraffa tjänstepersoner för felaktiga beslut, utan framför allt om att ge dem laglig rätt och skyldighet att stå emot politiska och ledningsstyrda beslut som strider mot lagen." Det menar Kari Parman i en debattartikel.

Kari Parman. Bild: Pressbild

Sveriges offentliga sektor är beroende av tjänstepersoner som verkställer beslut inom myndigheter, kommuner och regioner. Dessa beslut påverkar människors liv på djupgående sätt, särskilt inom områden som socialtjänst, skola och vårdtillsyn. Men vad händer när tjänstepersoner tvingas genomföra beslut som strider mot gällande lagstiftning? Vad händer när politiska direktiv eller ledningsbeslut underminerar lagstadgade rättigheter?

I dag har svenska tjänstepersoner i praktiken små möjligheter att vägra utföra beslut som de vet är olagliga eller etiskt problematiska. Sedan det traditionella tjänstemannaansvaret avskaffades 1976 har ansvaret för myndighetsbeslut i stor utsträckning individualiserats, samtidigt som möjligheterna att hålla enskilda tjänstepersoner ansvariga för felaktiga beslut har försvagats. I många fall riskerar tjänstepersoner repressalier om de ifrågasätter eller vägrar följa order från högre upp i hierarkin. Det är dags att återinföra ett verkligt tjänstemannaansvar – inte bara för att kunna ställa individer till svars, utan framför allt för att ge dem en tydlig juridisk rätt och skyldighet att stå emot beslut som bryter mot lagen.

Inom socialtjänsten tvingas handläggare regelbundet fatta beslut som kan få livsavgörande konsekvenser för utsatta individer. Barn kan omhändertas eller lämnas kvar i riskfyllda miljöer, äldre kan nekas hjälp, och personer i ekonomisk kris kan ställas utan stöd. Samtidigt ökar kraven från politiskt håll att spara pengar och effektivisera verksamheten.

Det finns många exempel på hur ekonomiska direktiv går före socialtjänstlagen. Kommuner kan exempelvis instruera handläggare att avslå biståndsansökningar trots att den enskilde uppfyller lagkraven. En socialsekreterare som vill följa lagen kan då hamna i en omöjlig sits: antingen genomföra ett olagligt beslut eller riskera sin anställning. Med ett tydligt tjänstemannaansvar skulle dessa yrkesgrupper ha laglig rätt att vägra följa order som strider mot lagstiftningen – och därmed bättre kunna stå upp för rättssäkerheten.

Skolan är ett annat område där tjänstemannaansvar skulle kunna stärka rättssäkerheten. Regeringar och kommuner fattar regelbundet beslut om skolorganisation, resursfördelning och pedagogiska riktlinjer. Ofta krockar dessa beslut med skollagens krav på likvärdig utbildning och särskilt stöd till elever med behov.

Ett exempel är hur många kommuner hanterar resurser för elever i behov av särskilt stöd. Trots att skollagen är tydlig med att alla elever har rätt att få det stöd de behöver, fattas politiska beslut som innebär att skolor saknar resurser för att uppfylla lagen. Specialpedagoger och rektorer kan i praktiken tvingas genomföra nedskärningar som går emot både lagens intentioner och elevernas behov. Med ett stärkt tjänstemannaansvar skulle skolledare och lärare kunna vägra verkställa sådana beslut med hänvisning till att de strider mot skollagen.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är en myndighet som har till uppgift att granska socialtjänst och sjukvård och säkerställa att lagstiftningen följs. Men även här är problemet tydligt: myndigheten styrs av politiska prioriteringar och budgetramar som ibland kan försvaga dess förmåga att agera självständigt.

Exempelvis har IVO vid flera tillfällen larmat om allvarliga missförhållanden inom äldreomsorgen, socialtjänsten och sjukvården. Trots detta har politiska beslut och ekonomiska begränsningar gjort att tillsynen inte alltid lett till konkreta åtgärder. Om tjänstemannaansvaret stärktes skulle IVO-anställda ha större möjlighet att agera självständigt och vägra acceptera politiska direktiv som går emot deras myndighetsuppdrag.

Att återinföra tjänstemannaansvaret innebär inte bara att individer skulle kunna hållas ansvariga för felaktiga beslut – det innebär också att de ges ett starkare juridiskt skydd när de vägrar genomföra beslut som strider mot lagen. Konkret skulle det kunna innebära:

∗ Skydd för visselblåsare – Tjänstepersoner som larmar om lagbrott eller vägrar genomföra olagliga beslut ska ha ett starkare juridiskt skydd mot repressalier.

∗ Juridisk rätt att vägra olagliga order – En tydlig lagstadgad rätt att vägra genomföra politiska eller administrativa beslut som strider mot gällande lagstiftning.

∗ Tydligare individuellt ansvar – De som medvetet fattar eller verkställer olagliga beslut ska kunna ställas till svars, men samtidigt ska ansvaret för felaktiga beslut inte kunna skjutas nedåt i hierarkin.

Ett fungerande tjänstemannaansvar är avgörande för att upprätthålla rättssäkerheten i den offentliga förvaltningen. Det handlar inte bara om att bestraffa tjänstepersoner för felaktiga beslut, utan framför allt om att ge dem laglig rätt och skyldighet att stå emot politiska och ledningsstyrda beslut som strider mot lagen. I en tid då ekonomiska besparingar och politiska agendor ofta får företräde framför lagstadgade rättigheter är det viktigare än någonsin att skydda de tjänstepersoner som arbetar för att upprätthålla rättssäkerheten i Sverige. Att återinföra ett starkt tjänstemannaansvar är ett nödvändigt steg i den riktningen.

Kari Parman
Gnosjö

Taggar

Dela


Lämna ett svar