”Aktiva val straffas”

Låt oss börja med att konstatera att Sveriges företag är beredda att göra sin del i den gröna omställningen. Klimatfrågan är viktig för småföretag i Jönköpings län och många har redan anpassat sin verksamhet för att vara en del i omställningen mot en mer klimatsmart ekonomi. Två av tre företag har ambitionen att minska sina utsläpp av växthusgaser och nästan vartannat företag har redan vidtagit utsläppsminskande åtgärder, visar Företagarnas undersökning Hållbarhet som konkurrensfördel – småföretagen ställer om från 2019.

Samtidigt händer det hela tiden nya saker på den politiska arenan. I budgeten för 2021 kom nya satsningar på det som kallas grön återhämtning. Regeringens satsningar, i samverkan med Centerpartiet och Liberalerna, har tydligt fokus på att minska utsläppen från inrikes transporter. Tyvärr läggs också förslag som slår hårt mot landets företagare.

Ett av dessa förslag har ett namn som för tankarna snarare till en besvärjelse från Harry Potter-böckerna än till tjänstebilar, nämligen bonus malus-systemet. I korthet innebär systemet att fordon med låga eller inga koldioxidutsläpp erhåller en bonus vid köptillfället. För att ytterligare öka incitamenten att välja laddhybrider med låga utsläpp sänks koldioxidgränsen för bonus nu från 70 till 60 gram per kilometer. Dessutom höjs malus-delen, det vill säga fordonsskatten.

Sveriges och Jönköpings läns småföretagare anser själva att de har störst möjlighet att minska sin klimatpåverkan genom sitt val av tjänstebil. Detta är rimligt då valet av tjänstebil är något som företagaren själv kontrollerar – men då måste villkoren vara långsiktiga och förutsägbara.

De ständiga förändringarna är ett stort problem med bonus malus-systemet, och insikt om att villkoren för stad och landsbygd ser olika ut saknas. Systemets senaste skepnad innebär att det blir betydligt dyrare att köra bensin- eller dieselfordon, vilket särskilt drabbar de som antingen inte har råd att investera i ett nytt fordon eller de som bor och verkar i delar av landet där infrastrukturen brister. Laddinfrastrukturen längs vägnätet är i det närmaste obefintlig i många delar av landet. I  hela länet finns 276 laddpunkter, och möjligheten att tanka biogas är extremt begränsad. Om utvecklingen ska drivas av skatter måste infrastrukturen finnas på plats så att inte företagen straffas oavsett hur de agerar. 

Det slutar heller inte där. I budgeten föreslås ökad beskattning av tjänstebil. Den exakta utformningen är inte fastställd, men förmånsvärdet av en tjänstebil ska enligt regeringen höjas för att i princip motsvara kostnaderna för en motsvarande privatägd bil. Höjningen av skatten lär därmed bli upp mot 25 procent. Kostnaderna för tjänstebilar kommer alltså öka ordentligt – och påtagligt mycket för elbilar och laddhybrider, som idag är extra förmånliga. Återigen brister långsiktigheten.

Den höjda tjänstebilsskatten i kombination med bonus malus-systemet gör det alltså dyrare för dem som på grund av hög fordonsskatt valt miljövänligare alternativ, och det blir även dyrare för dem som inte kunnat byta till miljövänligare alternativ beroende på var i Sverige de bor. Företagare som har gjort ett aktivt val och investerat i bilar som är bättre för miljön straffas. 

Det regeringen för fram i årets budget går emot de mål och ambitioner som regeringen själv har satt upp. Jönköpings län företagare är redo att delta i övergången mot en mer klimatsmart framtid. Politiken bör hjälpa dem i detta, inte motarbeta dem.

Philip Thunborg, expert hållbarhet och infrastruktur på Företagarna

Frida Boklund, regionchef Företagarna Jönköpings län