Nya slutsatser: Estoniakatastrofen kunde ha undvikits
Aktuellt Det finns inga tecken på att Estonia krockat med ett annat fartyg eller flytande föremål – eller några tecken på en explosion. Brister i bogvisiret innebar att fartyget inte var sjödugligt. Det är de preliminära slutsatserna från den nya utredningen om passagerarfartygets förlisning som haverikommissionerna i Sverige, Finland och Estland i dag presenterar, uppger Expressen.
M/S Estonia. Pressbild
Utredarna drar slutsatsen att Estonias skador matchar bergsformationerna på botten och ser inga skäl att ifrågasätta slutsatserna i den rapport som skrevs 1997.
– Det är rätt så tydligt att havsbotten följer skadorna i vrakets skrov, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör för den svenska Haverikommissionen, på en pressträff enligt Expressen.
Den förnyade bedömningen av Estonias sjöduglighet bekräftar även tidigare slutsatser om bland annat brister i bogvisiret. Det hade aldrig inspekterats och blev certifierat på felaktiga grunder, rapporterar Sveriges Radio Ekot.
– Om man följt regelverket är det sannolikt att den här olyckan inte hade inträffat, säger Haverikommissionens ordförande Jonas Bäckstrand till Ekot.
45 000 fotografier
Utredningen från 1997 kom fram till att fartygets bogvisir sprängdloss i den grova sjön. När visiret föll av drogs ombordkörningsrampen med, varpå stora mängder vatten kunde strömma in på det öppna bildäcket.
Utredningen har satt samman en tredimensionell bild av vraket med hjälp av 45 000 nya fotografier. Både modellen och fotografierna kan man ta del av på Haverikommissionens hemsida.
Arbetet med undersökningen väntas vara klar tidigast 2024.
Dokumentär bakgrund
Bakgrunden till de nya undersökningarna vid förlisningsplatsen, som inleddes sommaren 2021, är dokumentären ”Estonia – fyndet som förändrar allt” som sändes 2020.
Två journalister genomförde i dokumentären med hjälp av en dykrobot filmningar vid Estonia. I serien visades bland annat ett okänt hål i skrovet på den förlista färjan, vilket blev starten för de nya undersökningarna.
När fartyget sjönk kom det att ligga på styrbord sida på sjöbotten. Under de år som har gått har fartyget vridit sig så att mer av styrbord sida nu är synligt – vilket gör att hålen inte tidigare varit kända, enligt den nya utredningens preliminära resultat.
Journalisterna fälldes i början av september för brott mot den särskilda lagen om gravfrid vid Estonias vrak. Domen har överklagats.
Fakta: Estonia-katastrofen
På kvällen den 27 september 1994 lämnade bil- och passagerarfärjan M/S Estonia hamnen i Tallinn med destination Stockholm. Klockan 00.24 svensk tid den 28 september 1994 skickade färjan ut nödanropet ”mayday” i det hårda vädret. En kort stund senare sjönk Estonia söder om finska Utö.
Enligt de officiella siffrorna omkom 852 människor, av dem 501 svenskar. Bara 137 människor överlevde.
Enligt Haverikommissionens slutrapport 1997 var fästena och låsen till Estonias bogvisir underdimensionerade. Bogvisiret slets upp och vatten forsade in – så att fartyget kantrade.
Först förklarade regeringen att fartyg och kroppar skulle bärgas. Men beslutade i december 1994 att inte bärga – och utlyste gravfrid med dykförbud. 1995 började man täcka över vraket, men övertäckningen avbröts 1996.
En av regeringen tillsatt analys grupp rekommenderade 1998 att Sverige skulle försöka ta upp så många kroppar som möjligt. Men Finland och Estland stödde inte detta, så det tidigare beslutet kvarstod.