Inför saftkalas i miljöpolitiken och kanske även i världspolitiken!

När skall våra folkvalda ta IPPC-rapporter på allvar? Från lokalnivå till stadsledning. Forskare säger klart vad vi skall göra för att bromsa de framtida konsekvenser på vår livsmiljö ,som kommer att ske med nuvarande koldioxid nivåer och fortsatt högre nivåer.

Forskarna ger instruktioner och rapporter hur vi skall agera,och dess konsekvenser för människor och ekosystem i framtiden. Forskarna ger information hur vi skall agera nu ,för att framtida generationer skall har möjligheten att hantera klimatförändringarna.

Eftersom vi prata om 2050 till 2100 två generationer bort. Nu ifrågasätts detta av klimatförnekare och motsägs genom tankesmedjor som omformulera analyser med skepsis. Detta används för att spridas medialt så att vetenskapen ifrågasätts och skall upplevas som en konspirations teori. Vad som nu sker är att forskare blir rebelliska och ansluter sig till klimataktivister och demonstrera. Citat” Klotet P1 desperata forskare blir klimataktivister ” för att politiken och statschefer inte vill eller våga säga att vi måste ändra våra livsstil radikalt i västvärlden .Vilket kan analyseras i ett antal rapporter om resurs utnyttjande av människorna i världen, det vi enkelt kalla klimatavtryck. Vid COP 28 enades man om att en rättvis och jämlik klimatomställning skall genomföras.

Alltså tredje världen skall bistås men medel för framtidens klimat förändring. Klimatproblemet har mindre än 10% av den rika världens befolkning åstadkommit under senaste seklet.

Rättvisa bruka prägla ett barns uppväxt och alltid i barns värld är rättvisan ett ledord. Häll upp saft i ett glas. Då skall det mätas med linjal så att alla får lika mycket. Det tankesättet måste ingå i en miljöomställning. Ta och gör en samhällsanalys vad visa rättvisan på barndoms linjalen i dag i samhällsdebatten och dess politiska beslut. Mät själv och ser hur mycket det blir i samhälles-saftglasen och minns barndomens saftkalas. Rättvist ?

Jörgen Skärin/ Miljöpartiet de Gröna