Debatt: Slå ihop högstadieskolorna i Gnosjö
Debatt Läs Kari Parmans debatt om Gnosjö kommun och högstadieskolor här!
Det är svårt att komma överens om politiska förändringar om man inte vill prioritera och inte har visioner om framtiden.
Gnosjö kommun som omväxlande styrts av borgerliga alliansens sedan kommunen bildades har kronisk beslutsångest. Ängslig splittrad politisk majoritet, som prioriterar bypolitik framför kommunens bästa, har lyckats ackumulera upp ett underskott på 34 miljoner kronor vilket gör att man måste akutspara.
Att väga olika intressen mot varandra är naturligtvis nödvändigt när man har begränsade resurser men man kan inte driva bypolitik om ekonomin ska rätas upp.
Att som i Gnosjö kommun driva två högstadieskolor med det låga elevunderlaget är ekonomisk misshushållning och oförsvarbart vilket framgår av de två utredningar som gjorts av skolstrukturen i kommunen.
Jag förstår om föräldrar inte vill att barn ska behöva pendla långt till skolan, men vi måste i första hand tänka på elevernas bästa och man ska vara klar över att det kan få stora konsekvenser för elever att inte ha tillgång till tillräckliga resurser och behöriga lärare. Vi får inte heller glömma att vi har en stor grupp elever som lämnar grundskolan utan betyg i alla ämnen vilket är beklämmande.
Små skolors framtid och möjligheter att rekrytera legitimerade och behöriga lärare är en växande fråga, framför allt på landsbygden. Vi får inte acceptera lägre kvalitet på skolan. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning av god kvalitet.
Utredningarna om skolstrukturen visar med all önskvärd tydlighet att förutsättningarna för en adekvat utbildning skulle förbättras samtidigt som kommunens ekonomi skulle må bättre av en sammanslagning av högstadieskolorna i kommunen.
Trots att SCB i en statistisk beräkning kommit fram till att Gnosjö år 2040 kommer att ha i stort sett lika många invånare som år 2020 och all fakta granskats under flera år tycks slutsatserna inte behaga kommunalrådet Hästmark som för att ytterligare förhala beslutet om skolornas framtid, efterlyser ännu en befolkningsprognos och att allt fakta måste på bordet innan man kan ta några beslut kring skolornas framtid i kommunen.
Samtidigt är det beklämmande att vi i kommunen saknar en slagkraftig opposition. För en socialdemokrati utan ideologisk medvetenhet, en socialdemokrati som inte vågar ta tydlig ställning i några frågor för man vill inte störa den politiska hegemonin, en socialdemokrati som brister i förmåga att kommunicera ut till allmänheten vad det är man vill med Gnosjö kommun, kan väl knappast kallas för en opposition. Att man i skolfrågan som i allt annat har lika lite visioner om som de styrande borgarna är skrämmande. Beklagligt nog har oppositionen i Gnosjö aldrig varit så svaga som nu, en opposition, som i brist på egen politik och starka företrädare blivit borgarnas marionetter.
Kari Parman
Partipolitiskt obunden Gnosjö
Jag lägger mig inte i var en framtida högstadieskola i Gnosjö kommun ska ligga. Mest ekonomiskt torde vara att använda de båda gamla högstadieskolorna till något annat. Förslagsvis bygga om till bostäder så att folk kan flytta till kommunen och att invånartalet ökar och därmed även elevunderlaget och skatteintäkterna för kommunen. Sedan måste det byggas en ny högstadieskola och var den ska byggas får man komma överens om i kommunen. För min del kan den byggas i Marås eller i Hillerstorp om det visar sig vara det bästa för kommunen. Tätorterna Hillerstorp och Gnosjö måste sluta tävla med varandra om allting och se till kommunens bästa istället.
Vilket budskap skickas ut till medborgarna genom att lägga ner högstadiet i Hillerstorp alternativt slå ihop och flytta till Gnosjö? Tror man inte på framtiden i Hillerstorp eller Gnosjö kommun överhuvudtaget? En fantastisk industriort som Hillerstorp behöver kanske tillhöra Värnamo kommun? Jag tror att vi borde ta bättre hand om Hillerstorp!
Är helt enig!
Gnosjö har med all önskvärd tydlighet visat att Hillerstorp är oväsentligt.
Gnosjö till Gislaved och Hillerstorp till Värnamo kommun.