Att bli äldre och rullstolsburen
Debatt Att samhället låter rullstolsburna få sitta hemma från morgon till kväll för att i stället mista sitt kaffedrickande och underhållning i den gemensamma matsalen är inte bra, menar en debattskribent.
Det var en gång två ting, en rullstol och ett köksbord, som var kära i varandra.
Nej men! Så kan det inte vara!
Jodå! Så är det för några boende i Värnamo kommun.
Det hela började med att köksbordet kände sig ensamt när brukaren av bordet i stort sett dagligen försvann med rullstolen och dess brukare, till kaffedrickande samt underhållning i en stor sal med många bord.
Medan rullstolsbrukaren var nöjd med såväl kaffedrickande som underhållning så blev köksbordet mer och mer svartsjuk på borden i den stora matsalen. Och de båda tingen blev oerhört ledsna så fort de hörde någon komma i ytterdörren och skiljde på dem, vilket var ofta. Ja nästan dagligen i en del år.
Så hände det sig att någon ansvarig för de boende hittade i sina papper att det inte stod rätt till med att brukaren av stolen skulle hämtas till den stora salen för att där inta sin i stort sett dagliga kaffe eller underhållningsdos.
Efter en del rabalder bestämdes det en och samma aprildag att rullstolsbrukaren inte fick åka till den stora salen och njuta av sin i stort sett dagliga dos av värme och gemenskap under åren.
Äntligen fick bordet och rullstolen dagligen njuta av sin samvaro tack vare myndighetsbeslut.
Efter nu en halv månad så får köksbordet och rullstolen uppleva daglig lycka. Att få vara tillsammans!
En som inte får vara tillsammans efter år av gemensamt kaffedrickande i matsalen, är den gemenskapstörstande rullstolsbrukaren.
Nu har det gått en halv månad då rullstolsbrukaren inte fått vara tillsammans med sitt dagliga kaffedrickande och sällskap i matsalen.
Kunde inte kaffedrickandet få fortgå, i väntan på beslut.
Man kan ju undra om de båda tingens kärlek till varandra, köksbordet och rullstolen, är viktigare än att en sällskapssjuk kaffedrickande boende, får sin dagliga dos av glädje.
Redan en halv månad av väntan för den rullstolsburne, är en halv månad för mycket.
Vems än ”felet” är, så hade det väl gått att ordna beslut i efterhand så att den rullstolsburne fått fortsätta med sitt dagliga gemensamma kaffedrickande!
Värnamopolitiker – öppna kommunens plånbok!
Sedan en halv månad tillbaka så sitter denne rullstolsbundna boende vid sitt köksbord från morgon till kväll! Bild: Privat
Det är så tråkigt att man bara prioriterar administration. Jag själv har jobbat så länge i vården och ser bara att vi som är golvfolket ska springa fortare och våra pensionärer bara blir mer isolerade, när det hänt något att man fått det sociala så är man mer glad, krämpor glömmer man och man sover gott på natten. Nä det är inte rätt att spara på våra äldre, de har byggt upp vår välfärd och ska kunna njuta av sina sista år. Vår kommun är årets kulturkommun men det hade varit mer om vår kommun hade Årets Kommun som tänker med hjärtat ❤️ på våra äldre och barn och handikappade mm samt våra anställda.
Kan byta ut rullstolen mot en köksstol. Är ledsamt att se hur verksamheten fungerar. Fina ord om medbestämmande. Den äldre i centrum och att bo kvar hemma på dina villkor är önsketänkande! Man får anpassa sig till personalens scheman. Ont om folk, ja då får man vänta, vänta eller så blir det inställt. Skamligt. Men är en tyst grupp i samhället. Dock skattebetalare.
Så tragiskt att våra äldre blir hänvisade till ensamhet. De som byggt upp vårt samhälle blir svikna när de behöver hjälp. En så enkel samvaro som eftermiddagskaffe kan ge borde vara självklar för de som vill, en pratstund i all enkelhet. 🥰
Vad är omsorg ? Synonymer till omsorg vård, skötsel, tillsyn, omvårdnad; omtänksamhet, omtanke, omsikt, uppmärksamhet, hänsynstagande, försyn; noggrannhet, samvetsgrannhet. Omsorg blir en siffra i kommunala beräkningar och en akademiskt mall och bedöms utifrån tid och behov som är blir styrande. Fysiska behov är prioriterade, sociala behov är inte prioriterade som sällskap att ta sig tid att lyssna och förhindra ensamhet som kan ske när anhöriga försvinner. Vad vi idag ser är att den psykosocial miljön har stor betydelse för hälsan. Hur löser vi detta välståndsproblem. Den utbredda ensamheten.
Använd organisationer och föreningar som tillgång där upprättas volontär grupper som kan organiseras genom den kommunal omsorgen eller organisationer som kyrkan, Röda Korset, Hela Människan eller ett allaktivitetshus där all åldersgrupper kan mötas och träffas.
Den stora utmaningen nu och framåt är ofrivillig ensamhet i vårt ”perfekta” samhälle.
Den/de som beslutat detta borde själva prova på några veckor. Kan vara en lämplig ”semester” så de får ta del av hur det känns med isolering.