Blåljus Vid lunchtid stannade polisen en promenerande man på Malmövägen i Värnamo. När man kollade personen så hittades smycken som misstänks vara stulna. Mannen är anmäld för stöld eller häleri samt ringa narkotikabrott genom eget bruk
Kanske vi skola skapa lagarna bättre till de som bliva bestulna.För numera verkar det som om lagarna äro till för de som stjäl och de vore skuldfria. Inte undra på att vissa medborgargarden sluter upp och gör en egna lagar innanför murgränserna.
När Svea rikets lag inte mäktar med att gränsa och skydda medborgarna, vad finns kvar att göra? Tja, i mångt och mycket mer. Vem kliar vem i vårt samhälle? Borde inte vara i vårt mått stycket, snarar vem som bidrar och vill med. Det har ju varit oklokt redan från begynnelsen av korrupta historier och köpslåenden i vår kommundel.
Låt om oss öppna ögonen och låt oss alla vara med. Då menar jag inte i den korruptionen som redan finns. Nej, jag menar i alla vårans framtid av den resan vi gör alla människor tillsammans. Den nya framtiden vi gör till mötes, sinom sin tid, när dessa pandemier är över. Fastän de vill gå sida vid sida med oss måste vi lära oss att ha den lite vid höger- eller vänsterkant, en glugg i backspegeln och lära oss att leva med. Så kan det också bli. Man behöver inte bliva skogstokig på det.
Bara göra om och göra rätt.
Hur lustigt kan det då vara och alla skulle må väl.
Kanske vi skola skapa lagarna bättre till de som bliva bestulna.För numera verkar det som om lagarna äro till för de som stjäl och de vore skuldfria. Inte undra på att vissa medborgargarden sluter upp och gör en egna lagar innanför murgränserna.
När Svea rikets lag inte mäktar med att gränsa och skydda medborgarna, vad finns kvar att göra? Tja, i mångt och mycket mer. Vem kliar vem i vårt samhälle? Borde inte vara i vårt mått stycket, snarar vem som bidrar och vill med. Det har ju varit oklokt redan från begynnelsen av korrupta historier och köpslåenden i vår kommundel.
Låt om oss öppna ögonen och låt oss alla vara med. Då menar jag inte i den korruptionen som redan finns. Nej, jag menar i alla vårans framtid av den resan vi gör alla människor tillsammans. Den nya framtiden vi gör till mötes, sinom sin tid, när dessa pandemier är över. Fastän de vill gå sida vid sida med oss måste vi lära oss att ha den lite vid höger- eller vänsterkant, en glugg i backspegeln och lära oss att leva med. Så kan det också bli. Man behöver inte bliva skogstokig på det.
Bara göra om och göra rätt.
Hur lustigt kan det då vara och alla skulle må väl.