Nyheter

”Varg ska spridas inom sitt naturliga utbredningsområde”

Nyheter 164 medlemmar i LRF kopplade upp sig ikväll i digital form för att få information om vargreviret. 

Digital information om vargreviret

Anders Friberg från Vaggeryd är regionordförande i LRF och startade den digitala informationen.

– Intresset och de angreppen som vi haft har vi haft täta kontakter med Länsstyrelsen. När reviret dök upp tyckte vi det var viktigt med en informationsträff, säger Anders Friberg.

Henrick Blank, enhetschef på Länsstyrelsen och Linda Andersson, rovdjurshandläggare, fanns på plats för att dela med sig av sin roll i ämnet.

– Vi har en del av reviret i vårt län. Nu har vi situationen här men vi har lärt oss senaste året att en del saker är svårt att förbereda sig på. Vi vill informera och genom dessa möten skapa en konstruktiv dialog. Kommunikationen är oerhört viktigt för att vi ska få tillit till varandra och kommunikationen kan vara komplicerad ibland, börjar Henrick Blank berätta.

Vad är Länsstyrelsens roll i rovdjursförvaltningen?

– Vårt uppdrag är att genomföra den politik som regeringen bestämmer utifrån de regionala förhållanden vi har. Leda och samordna rovdjursförvaltningen. Men att genomföra själva förvaltningen innebär att det är väldigt många aktörer med. Vi ska se till att propositionen följs. Det finns ett visst tolkningsutrymme men den är relativt smal. Det finns en plan för hur vargen ska förvaltas. Det krav som faktiskt följer det EU-direktivet säger att det ska vara 300 vargar minst i Sverige. Vargen ska spridas inom sitt naturliga utbredningsområde, där vi ingår. Tamdjurshållning ska inte påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas. Vargstammens koncentration minskas där den är som tätast. Vissa typer av områden är känsliga och där man tror att vargen gör extra mycket skada, exempelvis renskötsel, skärgård och fäbodbruk. Det finns inga grunder i propositionen till att varg inte ska spridas till vårt län, berättar Henrick Blank.

Men Länsstyrelsen har även en viltförvaltningsdelegation.

– Där sköter vi licensjakt och skyddsjakt, riktlinjer för det samt riktlinjer för bidrag och ersättning enligt viltskadeförordningen. Även om beslutet tas av delegationen är handlingsutrymmet snävt. De här 300 vargar ska finnas någonstans i landet, säger Henrick Blanck.

– När det gäller förutsättningar så är det få nationellt men det är ganska hög inavel i den svenska vargen. Det behövs nya gener. Vi kan inte bestämma om vi ska ha varg eller inte, vi kan inte bestämma var den ska vara någonstans. Men vi kan påverka hur mycket skador. Där kan vi lägga vårt fokus med hur mycket och stora skador vargen gör.

– Skadorna i länet ska inte vara så omfattande att tamdjursskötsel och det småbrutna odlingslandskapet hotas, vargen ska ha en gynnsam bevarandestatus och vara där den gör minst skada, det finns också värden i att ha varg i området.

Frågestund:
Hur har man kommit fram till att det ska finnas 300 vargar? Länsstyrelsen: ”Bland annat för genetiskt hänseende”

Är vargen chippade? Länsstyrelsen: ”Det finns en och annan radiomärkt, vi har noggranna mätningar med spillningar och spår av DNA”.

Hur sätter man regionala målet? Länsstyrelsen: ”Har man en föryngring blir det förvaltningsmålet. I mellersta delen av landet där man har fler föryngringar sker en samverkan av länen”.

Finns det värde för turism att ha varg? Oron är inte att föringa! Länsstyrelsen: ”Vi ser att det normala och härskande förhållningssättet är att oron från tamdjursägare får oss att agera. Men oron är oerhört viktigt och det är viktigt att diskutera det här”.

Fotnot: Information om vargreviret, vad markägaren ska tänka på, skydd och ersättningar samt hur LRF jobbar med rovdjursfrågan kommer i artiklar framöver.

 

Taggar

Dela