Natur

Särestads gravfält samt Hagbards kulle och galge

Natur Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg har besökt Särestads gravfält samt Hagbards kulle och galge.

Särestads gravfält samt Hagbards kulle och galge, en natur- och kulturkrönika i 13 bilder från tiden mellan bronsålder och äldre järnålder samt mellan saga och sägen i Asige öster om Falkenberg.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, Valborgsmässoafton och Karl XVI Gustavs årsdag år 2018.

Här ligger, på båda sidorna av den lilla grusvägen, ett mycket stort gravfält, Särestads gravfält, med ett 40-tal resta stenar, ett tiotal högar, stensättningar och en treudd.

Här inom Särestads gravfält vilar många generationer särestadsbor som levde under bronsåldern och den äldre järnåldern och högst av gravhögarna är Hagbards kulle som är fem meter hög och 35 meter i diameter.

Denna stora kulle ligger på andra sidan av den stora vägen mellan Asige och Årstad och bakom min rygg vid detta fototillfälle.

Apropå Årstad, följ vägen vidare norrut i drygt 3 kilometer till Årstad och vid T-korsningen ser ni Årstad kyrka på höger sida.

Årstads imponerade kyrka i nygotisk stil byggdes åren 1888–1890 efter ritningar av Claes Grundström, altarmålningen av Per Hörberg från 1780-talet är en av de vackraste kyrkoprydnaderna i Halland och föreställer hur Jesus lär i templet.

Vid denna T-korsning vid kyrkan sväng vänster mot Heberg, efter 500 meter ser man, på höger sida, Ekomuseum Domarring och Bålastugan, också detta värt ett besök.

Särestads gravfält är ett av traktens största gravfält med ett 50-tal anläggningar varav de flesta består av resta stenar.

På en av stenarna har man observerat två parallella huggna linjer men också skålgropar på ytterligare fem resta stenar, på en rest sten finns en skålgrop på en klumpsten och på ytterligare en sten kan man se rester av mycket vittrade ristningsspår.

Klumpstenar är mer runda eller oformliga, det vill säga, klumpar, och ligger på marken till skillnad från resta, stående stenar.

Bilden visar Ekomuseum Särestads gravfält med Hagbards hög, Hagbards kulle, i bakgrunden, 5 meter hög och 35 meter i diameter.

Den tragiska berättelsen om kärleksparet Hagbard och Signe utspelas på vikingatiden och nedtecknades för första gången i en krönika ”Gesta Danorum” av en dansk biskop på 1200-talet men denna sägen nämns flera gånger redan i äldre fornisländsk litteratur då bland annat av skalden Snorre Sturlasson.

I sagosamlingen och krönikan ”Gesta Danorum” finns bland annat sagan om den danska prinsen Amleth, som kanske kan vara förlagan till William Shakespeares mest kända drama, Hamlet.

I handlingen och den dramaturgiska strukturen finns stora likheter mellan verken då de båda handlar om förbjuden kärlek, hedersmord, tvångsäktenskap, familjefejd samt ond, bråd död.

Man vet också att de elisabetanska dramatikerna kände till vissa av berättelserna i Gesta Danorum och därför är det inte helt otänkbart att Shakespeare hämtat inspiration därifrån.

En scen ur Macbeth finns också nästan ordagrant beskriven där, den hur angriparna mot en borg maskerar sig till träd och buskar vilket är precis som vid anfallet mot kung Sigers borg när man ska hämnas Hagbards död.

Berättelsen om Hagbard och Signe är känd i hela Norden och har tagits upp i visor och skådespel och flera olika platser har gjort anspråk på att vara skådeplatsen för det forntida dramat, bland annat i Danmark och Sigtuna.

Om det finns någon verklighetsgrund i sagan Hagbard och Signe så ligger Asige klart bäst till, ty där finns åtskilliga ortsnamn med koppling till sagan, exempelvis Hagbards galge, Kung Sigers berg, Signes källa och Hagbards hög.

I sagan om Hagbard och Signe görs snabba förflyttningar mellan Själland och kung Sigers läger och när lägret anfalls tar sig krigarna upp till platsen längs en å som i berättelsen har namnet Susa och genom Asige rinner Suseån fram.

Hagbards galge är centrum i historien och har varit ett utflyktsmål ända sedan 1600- eller 1700-talet och det är verkligen fascinerande att det finns så många platser i trakten som kan knytas till denna saga.

På andra sidan om den lilla grusvägen och snett över den stora vägen står denna resta jättesten eller megalit till synes alldeles ensam.

Megalitiska monument kommer av grekiska ”mega” för ”stor” och ”lithos” för ”sten” och kallas en del fornlämningar som är byggda av ett enda eller flera naturliga eller grovt tillhuggna stenblock, så kallade megaliter, varav en viktig huvudtyp är megalitgravar och likartade stenkammargravar från yngre stenåldern och äldsta bronsåldern.

Inom område C enligt FMIS och mitt i den största stensättningen ligger:

På denna stens nordvästsida finns en hällristning bestående av 1 ringfigur, 1 obestämbar figur och 2 skålgropar, ringfiguren är för övrigt 8 centimeter i diameter.

Den obestämbara figuren är 10×14 centimeter och skålgroparna är 3 centimeter i diameter och 0,5 centimeter djupa, på stenens sydostsida finns 2 skålgropar som är 5–6 centimeter i diameter och 0,5 centimeter djupa.

Ekomuseum Hagbards galge är en fornlämning i Asige socken i Falkenbergs kommun i Halland, troligen utförd under nordisk bronsålder, tiden 1800–500 före Kristus.

Fornlämningen Hagbards galge består av totalt fyra bautastenar, i par om två, varav det är de två närmast vägen som kallas Hagbards galge.

På stenarna finns olika ristningar, dels så kallade solristningar, upptäckta på 1700-talet, dels skepp som upptäckts i modern tid.

Bilden visar en av många underbara informationstavlor med text och bild som finns i anslutning till många sevärdheter såväl natur som kultur i landet.

Bilden visar ännu en fantastisk informationsskylt, denna i anslutning till Hagbards galge och texten berättar om de ristningar som man kan se på de stora stenarna.

Läs texten och försök att hitta ristningarna på stenarna, det är dock inte helt lätt då de inte är ifyllda.

Namnet Hagbards galge kommer från en fornnordisk vandringssägen om Hagbard och Signe, en sägen som börjar med att en viking från Trondheim, Hagbard, ger sig ut på vikingatåg.

Utanför Hallandskust möts han av en stor flotta under ledning av den lokale kungen Sigvard och de strider, men utan att någon vinner och sluter sedan fred.

Bilden visar en solristning på en av stenarna i Hagbards galge med sex ringar och en bumerangliknande figur i en av ringarna.

Åter till Hagbard och Signe, kung Sigvard bjuder hem Hagbard som då möter kungens dotter Signe.

De, det vill säga, den norske vikingen Hagbard och kungadottern Signe blir kära, men på grund av den fiendskap som sedan länge funnits mellan respektive släkter kan de inte gifta sig.

Hagbard försöker senare förklädd ta sig in till Signe, men grips och döms senare vid tinget i Asige till döden.

Signe hade lovat att följa sin älskade i döden och Hagbard bestämde sig för att pröva hennes trohet.

Som sin sista önskan inför sin avrättning bad Hagbard därför att man först skulle hissa upp hans mantel i galgen.

När Signe ser manteln tror hon att Hagbard hänger där och sätter eld på sitt slott och bränner sig själv inne tillsammans med sina tärnor.

När Hagbard ser röken från slottet går han lugnt i döden.

Denna sägnen finns spridd över hela Norden, men området här i Asige är det enda där materiella ting har namn från denna sägen.

Tro det om ni vill.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *