Om smeknamn och öknamn
Nyheter En läsare undrar om det är rätt av oss att ha med smeknamn när vi berättar om en person.
Svaret är helt givet, givetvis. Smeknamn är en sak, öknamn en annan.
Smeknamn är som namnet säger något fint, öknamn är negativt laddat. Vi tar bort öknamn i exempelvis kommentarer då vår tidning ska förknippas med något trovärdigt. Vi skriver själva aldrig öknamn men ibland kan skillnaden vara diffus mellan smeknamn och öknamn.
Smeknamn används mycket mindre i dag är för kanske 20–30 år sedan. De förekommer ändå och främst inom idrottsvärlden. Här har klubbarna också lagt till egna namn som inte direkt är särskilt roliga. Så tycker nog i alla fall en del av oss språkpoliser. Oftast är namnen av någon outgrundlig anledning på engelska.
Smeknamn på människor är ofta väldigt bra för att veta vilken Kalle det handlar om. Att man får smeknamn efter den gård eller by man är bosatt på är fortfarande vanligt i våra bygder. Man kan bo i en backe, ha ett särskilt yrke eller annat och då blir det då och då ett smeknamn. Det gäller nog särskilt om personens förnamn och efternamn är vanligt.
Jag hör till dem som säger smeknamn från förr, även om de inte används så ofta i dag. Jag tror att det uppskattas.
Jag har själv inte haft några långlivade smeknamn. Ett par sa förr Pelle myra, men just bara Pelle har jag undsluppit. En i bekantskapskrets säger fortfarande Tarasov eller bara Tarra efter en tidningsartikel för nog 50 år sedan.
Nyligen hade vi en nostalgiträff kring ishockey för 50–60 år sedan och då medverkade bland andra Jompa, Bölja, Tobban, Filemon, Lappen, Majoren och Påsen.
Kom gärna med egna förslag vad vi ska avhandla: Skriv till etikett@skillingaryd.nu.
Mer kring språket
TT-språket är en samling skrivregler, ord och begrepp till hjälp för alla som skriver. Kika gärna in på dess hemsida för där kommer vi att hämta de flesta tipsen vi kommer att förmedla: https://tt.se/tt-spraket/skriv/. Vi kommer även att ge tips på andra bra sidor som Språkrådet.
Tilläggas kan att även vi journalister gör fel. För att minska förekomster försöker vi också att studera TT-språket.
De flesta felen vi gör är dock av annan natur:
Vi skriver för fort och ser kanske inte att vi tappat något ord eller kanske skrivit itne i stället för inte.
Vi skriver kanske av slentrian idag i stället för i dag eller eller 5–600 i stället för 500–600.
Vi glömmer kanske att ta bort en engelsk förkortning eller att ett namn som HV 71 ska särskrivas då bokstäver och siffror oftast inte ska skrivas samman.
