Nyheter

Del 10 om Värnamo 100 år: Klassiska hus som bevarats

Nyheter Vi fortsätter vår serie om stadens 100 år  berättar Inge Bergström i dag om två välkända hus i Värnamo.

Välkänd vy nära stationen.

Järnvägshotellet på ett vykort

Dessa båda hus tillhör de mer välkända i dagens Värnamo. De var några av de första husen, som en järnvägsresenär såg efter ankomsten till Värnamo. Adresserna var eller rättare sagt blev Storgatan 2 och 4. Båda husen finns kvar än i dag men med nya adresser. Kvartersnamnet Snipen har också överlevt alla förändringar.

Området runt järnvägsstationen blev av större intresse i och med att järnvägen byggdes ut och trafiken ökade. Mitt emot stationshuset byggde de dåvarande tomtägarna makarna Bror och Bengta Persson 1910 ett bostads- och affärshus. Det var en exklusiv villabyggnad. Bror Persson var ingenjör och hade haft en maskinaffär på annan plats i köpingen.

När huset byggdes låg tomten utanför stadsgränsen. Tomten hette Persbo nr 1. Husets långsida med huvudingången låg utefter Kungsgatan och gaveln mot stationshuset. Huset hade två våningar mot gatan och en källarvåning, som man nådde från gården. Denna hade en lägre marknivå. Husgavlarna hade en speciell utformning med mjukt rundade sidor. Takkuporna var framdragna och hade en liknande utformning. Det ligger nära till hands att jämföra huset med Lundbergs några år tidigare byggda privatbostad Bodilshöjd.

Huset var från början främst avsett som bostadshus men snart inreddes ett litet café och en butik med ingång mot stationshuset. Byggnaden ritades av John Johnsson, som var en Värnamobyggmästare.

Per Persson avled i augusti 1911 medan familjen fortfarande bodde i kvteretar Stampen. Det var endast hustrun Bengta, som senare under året kunde flytta in i den nya villan. Hon bodde i Värnamo till 1919, då hon flyttade till Stockholm. Möjligen hade hon en caférörelse i bottenvåningen.

Det är anmärkningsvärt att det i källaren fanns ett ”ångpannerum” och en ”kolbod”. Huset hade centraluppvärmning. Det fanns endast en skorsten.

Upp till vänster sparbankshuset 1929 eller tidigare

• Till Värnamo 1902
Makarna Persson hade kommit till Värnamo 1902. De flyttade hit från Helsingborg. De första åren bodde de i kvarteret Nejlikan i den östra köpingsdelen men flyttade 1905 till tomten nr 61 i kv Stampen. Detta var det hus som kom att inhysa telegrafstationen och senare bli känt som Zaars bageri. Persson hade köpt fastigheten och startade en rörelse med bl.a. en järn- och maskinaffär. Förmodligen hade han också en ingenjörsfirma. Sedan makarna byggt Persbo och hustrun flyttat dit såldes järnaffären till Alfred Olsson. Han skulle driva den under lång tid.

I samband med att Bengta Persson flyttade såldes fastigheten och användningssättet ändrades.

• Flyttade in 1919
Den nye ägaren. källarmästare E B Broman, flyttade in med sin familj på våren 1919. Han påbörjade omedelbart en ombyggnad till hotellverksamhet och gjorde samma år en första ombyggnad. Det var en mindre tillbyggnad mot söder. Fasaden mot Järnvägsplan fick då ett annat utseende. Större delen av huset blev nu hotell och restaurang och rörelsen fick namnet Järnvägshotellet.  En ytterligare förändring gjordes 1923, då huset förlängdes ytterligare mot söder. Huset fick en ny ägare omkring 1929, då verksamheten togs över av K L Andrée, som ägde Värnamo Bryggeri. Namnet Järnvägshotellet ändrades senare till Centralhotellet.

Textsidan av vykortet ovan

• Det nedre huset
Det nedre huset hade adressen Storgatan 4. Tomten hade under en längre varit i Sparbankens ägo när man 1922 beslöt att uppföra ett nytt bankhus. Detta togs i bruk i september 1923. Vissa ändringar i byggnaden gjordes 1932 på gavelfasaden mot norr.

Svenska Maskinaffären blev en av de första hyresgästerna när man flyttade sin bilförsäljning hit. Företaget var Ford-försäljare i regionen och önskade mer synliga utställningslokaler än man tidigare haft.

Värnamo Sparbank fanns sedan 1875 i en lokal i J. Molanders hus på Storgatan i kvarteret Nejlikan. Det var ett passande läge med tanke på att området utgjorde köpingens centrum och hade den livligaste affärsrörelsen.

Sparbanken hade 1884 tvingats att exekutivt inköpa flera fastigheter i västra delen av köpingen. En av dessa var den så kallade Thulinska fastigheten i kvarteret Snipen. Man lyckades inte sälja någon av dem och valde då att flytta banken från sin gamla plats i köpingens östra del till denna nya i väster. Visserligen protesterade många också i styrelsen mot detta ocentrala läge.

Flyttningen visade sig dock vara ett lyckokast då köpingen utvecklades just mot väster och mot järnvägsstationen. 1891 byggdes fastigheten om till banklokal.

• Modernare lokaler
Bankens utveckling gjorde att man ansåg sig behöva större och modernare lokaler. En utredning 1921 visade att det vore bättre med en nybyggnad än en om- och tillbyggnad av den gamla fastigheten. Arkitekt H. Berglin från Lomma fick uppdraget att utarbeta ritningar.

Arbetet påbörjades 1922 och den nya banklokalen kunde invigas i september 1923. Den totala kostnaden blev cirka 200 000 kronor.

Det gamla sparbankshuset såldes på offentlig auktion för 6 000 kronor. Det inropades för Värnamo folkhögskolas räkning och byggdes snart upp på sin nya plats som elevhemmet Västbo.

Förutom Svenska Maskinaffären blev Tvålhuset Resia en av de tidiga hyresgästerna. De flyttade hit redan på 1920-talet.

Fotnot: Under jubileumsåret 2020 presenterar 10-årsjubilerande Värnamo.nu i samarbete med HSGW ett stort antal artiklar med berättelser från förr. Utgångspunkt är bilder ur det rika arkiv som HSGW har. Under 2020 kommer vi även i övrigt att ha jubileumsartiklar med tema Värnamo.nu 10 år och även  livet i stan kring 1970, alltså för för 50 år sedan.

Taggar