Debatterar företagande i välfärden

Artikeln är skriven av Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv i Jönköpings län samt Mikael Witterblad, doktor i nationalekonomi och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv.

Vi presenterar artikeln  här i sin  helhet:
Sant och falskt om företagande i välfärden

Företagande i välfärden har länge varit en het potatis i debatten. Felaktigt har verksamhet i privat regi beskyllts för sämre kvalitet och arbetsvillkor än i kommunala motsvarigheter. Detta eftersom företag normalt gör vinster.

Det har gått så långt att statliga utredningar har tillsatts med syfte att långtgående ändra lagarna och återgå till mera av offentlig drift i välfärden.

Vad är då sant och vad är falskt om företagande i välfärden? Svenskt Näringsliv har nyligen låtit HUI Research kartlägga den offentliga statistiken i en rapport.

En viktig slutsats är att den upplevda kvaliteten hos patienter, elever och brukare är densamma eller högre för privata utförare. Detta enligt Skolinspektionen, Sveriges kommuner och landsting och Socialstyrelsen. Undersökningar som sammantaget baseras på drygt en kvarts miljon enkätsvar.

Friskolor får överlag ett högre omdöme av elever och vårdnadshavare jämfört med kommunala skolor. Patienter ger inom samtliga områden ett högre betyg till vårdcentraler i privat regi. Inom äldreomsorgen finns det inte någon tydlig skillnad i nöjdhet bland brukare i olika driftsformer.

Mera objektiva kvalitetsmått bekräftar bilden som ges av patienter, elever och brukare.

Fakta visar också att privatanställda inom välfärden är något mer nöjda med arbetsförhållanden, organisation, arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse jämfört med kollegorna i offentlig sektor. Privatanställda rekommenderar också oftare andra att söka jobb i den egna organisationen och är mer nöjda med lönen.

Statistik från SCB visar att lönsamheten i välfärdsföretag är lägre än för tjänstesektorn i stort. Lönsamheten varierar mellan olika delsektorer och företagens storlek. Rörelsemarginalen var 2013 i genomsnitt 4,6 procent.

Fakta visar alltså att kvalitet och personaltrivsel i allmänhet är samma eller högre i välfärdsföretag jämfört med i offentlig sektor. Även lönerna är för de flesta yrken inom välfärden samma eller högre i privat regi. Inga belägg finns för att ”vinstintresset” skulle påverka verksamheten negativt för brukare eller personal.

Trots detta, och trots att ersättningarna till företagen ibland är lägre för lika uppdrag, går företagen med viss vinst. Det innebär att de privata utförarna är mer effektiva än de offentliga.

I en situation med stigande krav på välfärden borde debatten handla om hur vi använder pengarna på bästa sätt. Regeringen bör inte längre tillåta att Vänsterpartiet dikterar välfärdspolitiken på falska premisser.

Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv i Jönköpings län
Mikael Witterblad, doktor i nationalekonomi och ansvarig för välfärdspolitik vid Svenskt Näringsliv.