Debatt

Vad köttdebatten borde handla om

Debatt Karin Nalbin vid regionstyrelsen LRF Jönköpings län debatterar; "Undersökningarna och råden om att äta vegetariskt regnar över oss som aldrig förr"  

Det senaste i raden var EAT Lancet rapporten, som konstaterar att vi kan konsumera kött motsvarande en köttbulle om dagen om planeten ska överleva. Vi får höra att det framförallt är nötköttet vi ska undvika. Det kan kanske stämma att vi, om vi tittar på hela planeten, behöver komma ner på så små mängder. Men om vi tittar på de förutsättningar vi har i vår del av världen, så är det ett helt galet antagande.

Det vi istället borde diskutera är alla dessa områden naturbetesmark som är helt beroende av nötkreaturens mule. På dessa marker kan vi inte hur gärna vi än vill odla något som är direkt ätbart för människor. Enligt den senaste lägesrapporten för länets miljömål i Agenda 2030 kommer inte målen om biologisk att uppnås för att för små arealer naturbeten brukas. Utan den betande mulen växer det snart igen och den enorma artrikedomen försvinner. Alternativet är granskog.

Det vi borde diskutera är hur stor klimatpåverkan det svenska nötköttet har. Visst, hon rapar metan. Som lagras i atmosfären några år, men som sedan till skillnad av andra växthusgaser är nedbrytbar. Kossan är en del av ett kretslopp och genom fotosyntesen tillförs energi till gräset, som kon kan äta. Jordbrukets utsläpp i Sverige är totalt en tredjedel jämfört med våra inrikes transporter. Ett års medelkonsumtion av kött motsvarar ungefär en flygstol till Thailand. I relation till våra övriga utsläpp för vår levnadsstandard, har vår nödvändiga matproduktion låga utsläpp.

Det vi borde diskutera är det nötkött som produceras i de delar av världen som inte har de förutsättningar som en klimatsmart uppfödning kräver. Där bete inte finns och vatten är en bristvara. Där regnskog huggs ner för att ge plats till ytterligare billig köttproduktion. Den del av köttet vi importerar klarar vi oss bra utan. Då har vi också minskat köttkonsumtionen med runt hälften. Vi behöver också fundera på vad övrig matproduktion har för utsläpp. Vi måste förstå att även bönodling har en miljöpåverkan.

Vi borde också diskutera våra källor till information. Inte sällan har larmrapporterna en avsändare som inte är så intresserad av klimatfrågan och som blandar ihop begrepp om svensk och utländsk köttproduktion. Vi måste börja skilja på argument för klimatet och / eller argument för köttätande av andra skäl. Här har människan ett fritt val som jag fullt ut accepterar, men fakta om kornas klimatnytta kvarstår.

Vi måste också diskutera om vi har råd att inte äta svenskt nötkött. Den svenska kossan är ingen klimatbov. Snarare tvärt om. Hon ingår i ett kretslopp som naturen snillrikt anpassat för vår planet för länge sedan.

Karin Nalbin,
Regionstyrelsen LRF Jönköpings län

Taggar
LRF

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *