Vår naturkrönikör Dan Damberg har tittat närmare på vinterns biologiska mångfald.
Vinter en liten stund
Vinter en liten stund, en naturkrönika i 11 bilder om när den sibiriska
kylan kom på besök med fyrtio minusgrader i Kvikkjokk och tjugo
minusgrader i Hagshult.
Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, i januari 2012.
Kan jag få vara med på en bild, lite tveksamt simmar den unga
sångsvanen närmare och närmare, och visst får den det. Vintern har
kommit på allvar till oss efter en rekordvarm, blöt och stormig
december och inledning av januari.
Den unga sångsvanen är fortfarande lite av den fula ankunge som H.C.
Andersen skrev om i mitten av 1800-talet. Den har bara delvis fått de
vita fjädrarna och är till stor del ännu brunbeige. Näbbens mättat gula
bas saknas ännu helt.
”Den fula ankungen” eller som den heter på originalspråket danska
”Den grimme ælling” är en saga från 1843 av H.C. Andersen. Den
handlar om en liten ankunge som blir retad för att den är så ful, men
senare visar det sig att det är en vacker svan. Bokens budskap är att
man inte ska döma någon efter utseendet.
Om några månader kommer den att se ut som den adulta sångsvanen i
förgrunden.
Den första fjäderdräkten en fågel har är dundräkten och efter
dundräkten anläggs den juvenila dräkten som ni kan se på sångsvanen i
bakgrunden.
Den juvenila fågelns första ruggning som ersätter hela eller, vilket är
vanligast, delar av den juvenila dräkten kallas postjuvenil ruggning och
det är det som just nu händer den unga sångsvanen.
Plötsligt kommer en annan ung svan insimmande i bilden men denna
svan är en annan art, en ung knölsvan, vilket syns bäst på näbben.
Många arter ruggar bara en gång per år, till exempel bildens knölsvan,
men även övriga svanar, gäss, mindre rovfåglar, ugglor, hackspettar
och många tättingar, speciellt stannfåglar.
Några av dessa arter ruggar då alla sina vingfjädrar så snabbt att de
mister flygförmågan under en period, exempelvis gör tranan,
strömstaren och gässen så. Dessa fåglar måste därför under denna
period uppsöka ett område med gott om föda och skydd mot
predatorer. Denna totala ruggning då flygförmågan förloras sker oftast
direkt efter häckningen.
Ruggningen är en mycket energikrävande process, så även för bildens
juvenila knölsvan, inte bara för att fågeln måste producera nya fjädrar
utan även för att den måste kompensera för försämrad flygförmåga och
isoleringsförmåga. Den måste även konsumera mer föda och ibland
även specifik föda som innehåller vissa färgämnen, till exempel
karotenoider, för att utveckla en konkurrenskraftig fjäderdräkt.
Karotenoider är en grupp av organiska fettlösliga näringsämnen och
färgämnen som naturligt förekommer i växter och vissa fotosyntetiska
organismer som alger, vissa typer av svampar och vissa bakterier. Det
finns över 600 kända sorters karotenoider i naturen och de delas in i
två huvudgrupper, karotener och xantofyller.
Man använder sig även av ett åldersbenämningssystem som bygger på
kalenderår. Där första kalenderåret benämns 1K, det andra 2K, det
tredje 3K och så vidare.
Första kalenderåret sträcker sig alltså från det att fågeln kläcks på
sommaren till sista december samma år, 2K är fågeln mellan första
januari på sitt andra kalenderår till sista december samma år, bildens
knölsvan är sålunda en 2K-fågel som kommer att vara vit till
sommaren eller till hösten. En sällsynt varietet av knölsvan föds dock
vit och kallas för polsk svan.
Vissa arter blir adulta som 2K, till exempel bildens knölsvan, medan
andra blir det först som 4K.
Bildens stjärtmes, ”Aegithalos caudatus caudatus” är en tätting i
familjen stjärtmesar.
Tättingar är den största ordningen inom klassen fåglar och ungefär
hälften av alla världens fågelarter är tättingar. Majoriteten av dem är
sångfåglar och de har välutvecklade muskler i, och stor kontroll av,
syrinx.
Syrinx är grekiska för panflöjt, och är namnet på fåglarnas röstorgan.
Organet, som sitter i fågelns nedre luftstrupe beläget där luftstrupen
delar sig, producerar ljud utan däggdjurens stämläppar. Ljudet skapas
genom vibrationer från några eller alla syrinxens väggar genom att luft
flyger genom organet, vilket skapar ett pendlande system som skapar
ljudet. Musklerna ändrar ljudets form genom att ändra spänningen i
luftstrupens öppningar och membraner.
Familjen stjärtmesar är uppdelade på 3 släkten och antalet arter inom
familjen varierar beroende på vilken taxonomisk källa man
konsulterar.
Släktet ”Aegithalos” innehåller just nu arterna stjärtmes, vitkindad
stjärtmes, rödhättad stjärtmes, vitstrupig stjärtmes, svartbrynad
stjärtmes och sotstjärtmes.
Släktet ”Psaltriparus” innehåller just nu bara arten buskmes och släktet
”Psaltria” också just nu bara arten Dvärgmes.
Stjärtmesarna har tidigare inordnas inom familjen mesfåglar och är
som bilden visar riktiga akrobater och mästerklängare.
